Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER HOS CJ LISTA V AV GEIJERSTAM
177
skrattlust m. fi. Ex.: Han ~ grät av vrede och hämndlust.
I, 9: 75.
Händö (= förtona, förklinga), d. hetidø. Ex.; Man hör
detta som en sakta, stundom händöende, stundom skarpare
vibrerande ton i basen. II, 1: 71.
Hänsyn, som Dalin anger som nytt ord, lånat från
danskan, och mot vars omhuldande Rydqvist, S. S. L. V,
234, är ganska oblid, hade helt säkert på 1880-talet förlorat
sin danska prägel, varför man ej heller får räkna det som
danism hos Geijerstam. I, 3: 78, 93 osv. (37 ggr).
Hänsynsfull, d. hensynsfuld, anfört först av Lundell
och SAOL7, är visserligen så ungt, att Rydqvist icke får
anledning att opponera mot dess användning, men då hänsyn
oj längre uppfattades som ett främmande ord, torde även
hänsynsfull på Geijerstams tid få anses som svenskt. I, 8: 82;
I, 22: 13; I, 34: 140; II, 4: 16. Hänsynsfullhet, d.
hen-synsfuldhed, upptages visserligen först i SAOL7, men då
Geijerstam använder det så sent som 1905, behöver han ej ha
hämtat det från dansk litteratur. I, 37: 111. Hänsynsfullt
(adv.). I, 8: 82; I, 33: 41.
Hänsynslös, d. hensynsløs, mot vilket Rydqvist, S. S. L.
V, 234, med all kraft drar i härnad, var på Geijerstams tid
fullt insmält i det svenska ordförrådet. I, 3: 88, osv. (16 ggr).
Likaså hänsynslöshet (7 ggr) o. hänsynslöst (12 ggr).
Hänvända sig till (= vända sig till) är sannolikt d.
henvende sig til, då först SAOL7 upptager hänvända sig. Ex.:
Jag fick ett intryck av att han endast med motvilja
hän-vände sig till mig. I, 18: 70.
Hävda i betydelsen påstå angriper Noreen, Spr. St. II,
73, som norvagism. Även Geijerstam har den på sitt
samvete. Ex.: Ovan har blivit hävdat att levnadsvillkoren ^
äro goda. II, 11: 79.
Höra hemma, d. høre hjemme, antaga Celander, S. o. S.
1904, 77, och Rothman, S. o. S. 1911, 54, som en danism,
medan Ljunggren, Lev. dan. 24. förklarar det vara vanligt i
sydsvenskt talspråk. V. Rydberg har det 1877 (Varia 314,
330). Ex.: Han tyckte, han hörde hemma där, varest alla
svaga gå under. I, 9: 87; I, 21: 117; I, 22: 150, 162; I, 26:
8; I, 27: 34; I, 32: 68; I, 33: 130, 142; I, 34: 3; I, 35: 145;
I, 37: 11; I, 39: 7; I, 43: 106, 208: II, 8: 18; II, 11: 124.
Hör och bör (= som tillbörligt är, som det höves, som
sig bör) är tydligen det d. (som det) hør og bør, som sig
Språk och Stil. XIII. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
