Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
J. E. HYLÉN
hör och bör det d. som sig hør og bø)\ möjligen det t.
wies sich gehört und gebührt. Ex.: Som en poet hör och hör,
har Heidenstam . . . Som sig hör och bör, begynner jag med
~ Rydboholm. I, 12: 148; II, 8: 120; II, 10: 17.
I levande livet (=i livstiden), d. i levendc tive. I,
32: 158.
II labef innande (= illamående) är sannolikt det d.
ilde-befindende, ehuru vi ha ett sv. välbefinnande. Ex.: Ernst
kände ett outsägligt illabefinnande, en ren fysisk plåga. I,
6: 94, 154; I, 20: 106.
I morges (= i morse), d. i morges, skulle man kunna
misstänka taget ur något landsmål, eftersom det lägges i en
jordarbetares mun, men jag känner det ej från våra dialekter.
I, 17: 6.
I möte (= till mötes) klingar danskt, i nwde. Ex.: Jag
ska finna medel att föra oss en ny utveckling i möte. I,
34: 63.
Inflytelse är ett dansk-norskt lånord enligt Celander,
S. o. S. 1904, 75. Cederschiöld, Verbalabstr. 73, förklarar,
att det är att betrakta som en försvenskning av t. einfluss 1.
d. indflydelse. Berg, S. o. S. 1904, 190, framhåller, att det
synes ha varit vanligt sedan senare delen av 1700-talet, och
med anledning därav tager Celander, S. o. S. 1908, 215,
tillbaka sitt påstående, att det bör räknas bland do moderna
danismerna. Dess hemortsrätt i svensk litteratur tyckes gå
ännu längre tillbaka, än vad Berg uppger, ty redan Lind har
det i sin ordbok. I Geijerstams språk är det således ingen
danism. II, 10: 71.
Inflytelserik bör naturligtvis ej heller räknas som
danism hos Geijerstam. I, 20: 184; I, 36: 136, 302.
Inlägg i en diskussion betecknar Rothman, S. o. S.
1911, 54, och väl även Ljunggren, Lev. dan. 25, som danism.
Geijerstam har ej ordet i denna betydelse men väl i en
annan, som möjligen torde vara dansk till sitt ursprung, ehuru
vi dock äga svenska analogier i pålägg (på en smörgås),
mellanlägg (i en maträtt). Ex.: Mattan ~ tittade fram mellan
konstmässiga inlägg av smala vita gångmattor. I, 26: 8.
Innerst inne (= allra innerst, längst inne), d. inderst
inde, tror Celander, S. o. S. 1908, 229, vara ett danskt lån.
Ex.: Hennes ögon fingo innerst inne en eld, som icke var av
det goda. I, 2: 121; I, 24: 146; I, 27: 68; I, 34: 104; I,
39: 12, 147; I, 43: 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
