Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER HOS CJ LISTA V AV GEIJERSTAM
179
Inrymma, d. indrømme, t. einrciumen, i betydelsen
medgiva, bevilja angriper Linder, Regler2 209, som en onödig
danism. Redan Dalin och efter honom Sundén uppge dock
denna betydelse som svensk. Geijerstam, som inte precis
inlägger denna skiftning i ordet, använder det emellertid på ett
sätt, som verkar misstänkt danskt. Ex.: Oskar Levertin ~
har i sina novellsamlingar inrymt den ojämförligt största
platsen åt svenska ämnen (jfr d. indrømme mesterstykker megen
pläds). II, 5: 63.
Intresse är i svenska neutrum. När därför Geijerstam
låter det bli realgenus, kanske det d. interessc, som just har
sådant genus, spelat in, såvida det inte helt enkelt är ett
tryckfel. I, 26: 15.
Invarsla, d. indvarsle. Se varslal Ex.: Detta buller
invarslade högtidens ~ oskrymtade fröjd. I, 18: 78, 128.
I så hänseende motsvarar d. i saa henscende. Ex.: I
så hänseende är den briljant skriven. I, 34: 183.
Justitsråd (= justitieråd) kan vara d. justitsraad 1. t.
justizrai men är väl en danism, då det läses i Geijerstams
Eædraöversättning. Jfr Berg, S. o. S. 1911, 261, och
Ljunggren, Lev. dan. 26. I, 3: 16, 28, 30.
Jämn gammal (= lika gammal, jämnårig) kan möjligen
vara d. jævngammel, men då det är ett gammalt svenskt ord
och ännu lever i talspråket, är det knappast sannolikt. Jfr
Linder, Regler3 183. Ex.: (Hatet) är jämngammalt med
världen. I, 38: 99.
Jämra (= jämra sig, klaga) upptager Mjöberg, Några
germ. 10, som en germanism från 1800-talets början. (Redan
1733 läses det i Argus). • Men då den reflexiva formen just
med naturalismens inbrott betydligt trängdes undan i vår
litteratur, kan ju även det d. jamre ha medverkat. Ex.: Han
vred sig i bädden och jämrade. I, 3: 7, 39, 174, 207; I, 10:
3; I, 11: 236, 339; I, 20: 142; I, 32: 224; I, 33: 61.
Kamplust (= stridslystnad), d. kamplyst, t. kampflust.
Se hämndlust! I, 18: 180.
Kamplysten (= stridslysten) kan naturligtvis vara en
svensk bildning (jfr kampduglig I, 18: 142), men möjligheten
av dansk påverkan, kamplysten, är ej utesluten. I, 3: 64.
Kastekäpp (= kastboll, lekboll) förekommer enligt Rietz
under formen kastkäpp (= ringa aktad människa) i
västmanländskt folkmål. Man kunde därför misstänka, att Geijerstam
har ordet därifrån, men då hans form bättre svarar mot d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
