Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER HOS CJ LISTA V AV GEIJERSTAM
181
Komma till ordet skriver Selma Lagerlöf (Drottn, i K. 614).
Ex.: Ivar Lyth lät honom ej komma till orda. I, 14: 179;
I, 18: 178; I, 21: 71; I, 31: 43, 66; II, 1: 42, 158, 168; II,
5: 22, 91.
Kvistkammare (= vindskammare), d. kvistkammer,
möjligen dialektiskt, sammanhängande med förstukvist. I, 36: 110.
Känning (= bekant) har väl Geijerstam från våra
dialekter snarare än från norskan, kending. Ex.: De voro
känningar till honom. I, 11: 209; I, 33: 202; I, 37: 135.
Kärestefolk (= fästefolk) räknar kanske d. kærestefolk
som sitt upphov. Geijerstam använder även kärestafolk (I,
7: 22; I, 16: 105) och kärastefolk (1,23: 54) liksom kärestalek
(I, 33: 82) och kärastelek (I, 4: 55) samt i st. f. fästmän det
gamla svenska kärestar (I, 35: 110). I, 16: 6.
Larmen i st. f. larmet skall väl ej fattas som
pluralform. Såvida det icke är tryckfel, återstår då intet annat
att gissa på än d. larm eller t. lärm, av vilka intetdera är
neutrum, som anledning till denna osvenska form. Ex.: Här
överröstado larmen ljudet av varje ord. I, 12: 180.
Leva sig in i anför Rothman, S. o. S. 1911, 55, såsom
en tänkbar danism hos Levertin, men Ljunggren, Lev. dan.
27, anser som säkert, att frasen var fullt införlivad i vårt
språk, när Levertin använde den’. För Geijerstam gäller
tydligen samma förhållande. I, 20: 121 (r. 3, 4).
Levebröd gillar Linder, Regler3 185, fastän det är lån
från danskan. Det har också vunnit svenskt burskap, såsom
intygas av Celander, S. o. S. 1908, 219, och såsom framgår
av våra senaste ordböcker. I, 1: 30; I, 7: 215; I, 18: 176;
I, 31: 11; I, 33: 154.
Livssammansättningarnas talrikhet hos Levertin har Berg,
S. o. S. 1911, 262 ff., påvisat. Även Geijerstam har
åtskilliga sådana, dock betydligt färre än Levertin, endast ett
sextiotal. Hans levnadssaminansättningar understiga dem endast
med 17. Ungefär hälften av sina livssammansättningar har
Geijerstam gemensam med Levertin. I fjorton fall använder
han dubbelformer, èn gång t. o. m. på samma sida (II, 8:
128), oftast utan någon nyansering. Bruket av dessa
sammansättningar är nu mycket vacklande. Och någon nyansering
är ofta svår att upptäcka. Livslust (12 ggr hos G.) t. ex.
bör väl beteckna lusten att vara till, under det levnadslust
(10 ggr) mera anger den lust att leva, som under ett visst
moment i ens levnad griper en, men oftast göres därpå ingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
