Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
J. E. HYLÉN
skillnad. Ehuru Geijerstam begagnar levnadsarbete och
levnadsbegär, där man snarare väntar livs soin förled, gör sig
dock i allmänhet en tendens gällande att utbyta levnads mot
livs. Livsöden (I, 36: 151) t. ex. vinner nu på levnadsöden.
Livsglädje (8 ggr) föredrager Cederschiöld, Om ordlekar 146,
framför levnadsglädje. Geijerstam menar (II, 8: 134), att
livsglädje första gången uttalades i Ibsens "Gengangere". Detta
påstående håller väl ej streck, men det visar dock hän p&
Geijerstams källa. Likaledes spårar man sannolikt danskt
inflytande vid livsgärning (8 ggr), d. livsgerning, livsmod
(I, 1: 80; II, 8: 134), d. livsmod, livsmodig (I, 5: 185), d.
livsmodig, livsmål (II, 1: 159), d. livsmaal, livsnjutning
(I, 18, 173; II, 8: 123, 128), d. livsnydelse, livstrött (I, 11:
306; II, 8: 26), d. livstræt, m. fi. Cederschiöld, Om ordlekar
140 ff., är den förste, som utförligare upptagit denna fråga
till behandling. Rothman, S. o. S. 1911, 55, anför från
Levertin som danismer livslust och livsmod, och Ljunggren, Lev.
dan. 28, tror på ej ringa danskt inflytande i Levertins många
livsord.
Ljoma (= ljuda doft, genljuda, återskalla) finns hos Lind
och går igen i en del svenska dialekter, men kanske man
ändå hos Geijerstam bör räkna med påverkan av det n. Ijome.
Ex.: Han satte i med ett hojtande, som ljomade långt bort
åt skogen. I, 4: 56.
Lyfta ansiktet förekommer enligt SAOB endast i biblisk
stil. När därför Geijerstam använder denna fras i sin
Fædra-översättning, är det sannolikt originalets løfte ansigtet, som
går igen. I, 3: 228, 229.
Långt om länge (= slutligen, sent omsider)
sammanfaller med d. långt om længe men förefaller ej alldeles
främmande för svenskan. Ex.: Han letar i skåpet, får långt om
l$nge fram en flaska, som han synar. I, 16: 67; I, 41: 37.
Låsa utdömer Rydqvist, S. S. L. I, 72, II, 356. "Det
några få dialekter sporadiskt genomlöpande låsa (af Dan. laase),
som af en och annan förmodas vara rättare (än läsa), har
alltid varit främmande för den rena Svenskan". SAOL3 och
Sundén följa honom. Däremot godtages låsa bl. a. av Serenius,
Lind, Dalin, Lundell, Lyttkens-Wulff, F.-Han sen. SAOL7
föredrager denna form framför läsa, som den finner vardaglig.
För Strindberg, Öppna brev till Int. Teat. 49, är detta läsa
så obekant, att han i ett Rydbergscitat misstänker en lapsus.
Hos Geijerstam är låsa helt säkert ingen danism. I, 34: 68;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
