Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER HOS CJ LISTA V AV GEIJERSTAM
183
I, 43: 185, 231; låsa igen I, 26: 60; I, 34: 307; I, 40: 207;
I, 42: 89; låsa sig inne I, 43: 247; låsa undan I, 28: 66;
tillåsa I, 29: 75.
Lägga sig ut mod (= sätta sig ut med, komma i delo
med), d. lcegge sig ud med. Ex.: Lagen är inte god att lägga
sig ut med. I, 33: 117; I, 41: 49.
Mellanman (= mellanhand), d. mellemmand. Ex.: Att
gå folk tillhanda som mellanman ~ det är nog ett yrke, som
föder sin man. I. 32: 47.
Men i st. f. utan tillskriver Rothman, S. o. S. 1911, 66,
lios Levertin danskt eller franskt eller möjligen äldre svenskt
inflytande. Geijerstam använder det ytterst sällan. Ex.: Jag
har ödelagt icke blott mitt eget men också det, som var ditt.
I, 12: 175, 182.
Minna (ngn) om ngt, som är urgammalt i svenskan
men en tid synes ha kvarlevat endast i våra dialekter och
först på allra sista tiden upptagits i våra ordlistor
(Akademiens sjunde, Lyttkens-Wulff), kan ju Geijerstam ha från
danskan, minde (en) om noget, fastän osannolikt, då han
första gången använder det i en bondepjäs. I, 17: 16; I, 18:
202; I, 20: 6; I, 32: 5.
Misstämning, d. misstemning, t. misstimmung, kommer
på 1880-talet in i våra ordböcker (Sundéns, Akademiens sjätte),
ehuru det väl tidigare finns i vår litteratur. Geijer t. ex.
använder det 1838 och V. Rydberg 1857. Möjligheten av en
svensk bildning borde väl ej vara utesluten, men uppträder
det synnerligen talrikt vid den tidpunkt, som våra ordböcker
tyckas vilja ånge, tyder det möjligen på dansk påverkan. I,
1: 23 osv. (49 ggr).
Misstolka (= misstyda) kan helt säkert vara en svensk
bildning. Men man bör kanske räkna med möjligheten av
dansk påverkan, mistolke. Ex.: Hans bästa mening (hade)
blivit misstolkad. I, 31: 175.
Moppe är kanske d. moppe (= mops), men som det hos
Geijerstam tyckes stå i st. f. hund och jag hört sydsvenskar
i dagligt tal använda det i denna vida betydelse — i
litteraturen har jag sett moppa hos fru Lenngren (Sv. Nat.-Litt.
5, 280), moppar hos Ernst Ahlgren (Sv. Nat.-Litt. 18, 155).
moppe och moppar hos Hj. Söderberg (Mörknar över vägen
163) — är ordet sannolikt svenskt. I, 10: 17.
Myller (= vimmel), d. myl[de]r, anser Cederschiöld,
Ver-balabstr. 127, helt nyligen infört från danskan. Rothman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
