Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
j. e. hylén
S. o. S. 1911, 56, uppför det som danism hos Levertin, och
Ljunggrens, Lev. dan. 29, äldsta belägg är från 1884. För
F.-Hansen är det svenskt. I, 36: 300.
Myllra (= vimla, kräla, svärma), d. myl(d)re, är kanske
från början en danism hos Geijerstam. I, 7: 191, 194; I, 9:
75; I, 13: 50; I, 22: 46; I, 23: 99; I, 26: 102; I, 36: 3 (r.
5, 16); I, 38: 57; II, 1: 230.
Mål bundenhet har väl ock kommit från Danmark.
Linder, Regler3 185, är mycket nådig mot målbinda, d.
maalbinde (= lägga munlås på, stoppa munnen till på ngn).
Ex.: Mot löfte om evig målbundenhet skulle
(frimurarsällska-pet) ha givit honom kronans kaka. II, 5: 11.
Möta (= infinna sig, inställa sig), d. møde, förklarar
Celander, S. o. Sr 1908, 232, för en danism och får bifall av
Berg, S. o. S. 1911, 270. I ett par satser, där man kan
inlägga denna betydelse hos Geijerstam, förefaller mig dock
språkbruket fullt svenskt. Ex.: Han (kyrkoherden) skulle
egentligen hava mött vid kyrkogården. I, 2: 132, 135. Möta
fram (= infinna sig), d. møde frem, påpekar Celander som
danism. Ex.: Alla mötte de fram. I, 40: 163. Möta upp
(= infinna sig), d. møde op, anföres likaledes som danism av
Celander. Ex.: Alla mötte de upp. I, 40: 161.
Mötas med ngn (= möta) är väl också ett danskt
uttryck, mødes med. Ex.: Han kom som förut och ville mötas
med henne. I, 11: 312; II, 1: 164.
Nedstämdhet kan ju vara en svensk bildning, men
då det läses först i SAOL7 och hos Lyttkens-Wulff, är
möjligheten av dansk påverkan, nedstemthed, hos Geijerstam ej
utesluten. II, 12: 27.
Nog så (= tämligen, ganska, rätt) har jag visserligen
hört i Bohuslän, men det klingar fullkomligt norskt (eller
danskt), noksaa. Ex.: Visst kunde de (åsneöronen) vara väl
förtjänta, men han tyckte straffet var nog så hårt. I, 30: 119.
Nuomstunder (nu för tiden, i våra dagar), d.
nuom-stunder. I, 35: 120.
Nysnö (= nyss fallen snö), n. nysne, t. neuschnee. I,
39: 39.
Nytta (tjäna till, gagna), anser Linder, Regler3 189,
för ett onödigt danskt lån, men Celander, S. o. S. 1908, 219,
hävdar med all rätt dess svenskhet. Denna betydelse finns
hos Lind, och såväl Möller, Ordb. 136, som Rietz, Ordb. 469,
känna den från våra dialekter. Då det hos Geijerstam me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
