- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Trettonde årgången. 1913 /
185

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DA NI SM KR HOS GUSTAV AV GEIJERSTAM

185

stadels förekommer i samtal, synes talspråket ha varit lians
kanal. Ex.: Anders Johan teg, därför att det ej nyttade att
tala. Det nyttar dig inte. I, 2: 76; I, 15: 55, 93; I, 16:
65; I, 17: 29, 40; I, 32: 319; I, 33: 42.

Någon som helst, d. nogensomhelst, träffas av Rvdqvists
anatema, S. S. L. III, 281, V, 233. Ännu SAOL6 förklarar
det stridande mot svenskt språkbruk, under det dess sjunde
erkänner det. För Geijerstam var det sannolikt ingen
danism. I, 14: 84; II, 5:’4; II, 6: 14.

Näppe (= näppeligen, knappast) heter på danska næppe
men förekommer både litterärt (t. ex. Orvar Odd (1858, 1859),
Braun, Sv. Nat. 14, 121) och dialektiskt (Rietz, Ordb. 461).
Då Geijerstam lägger det i munnen på en torparehustru, torde
den senare källan vara den sannolikaste. I, 16: 38.

Näs glas (= glasögon) kommer kanske av d. næsebriller,
t. nasenbrille. Rietz anför emellertid från Finland näsaglasa,
och den lånevägen torde ej vara utesluten. I, 33: 73, 98.

Oförstående (adj. och adv.) kan vara anknutet till
förstående men också påverkat av det d. uforstaciende. I, 38:
36; I, 40: 65, 170, 183, 196; I, 43: 100, 101, 234; II, 8: 75.

Oförvarande anföres i våra ordböcker under formen
o förvarandes, varför man som den förras upphov lätt
misstänker d. uforvarende. I, 11: 83.

Ombyggning, som ej finns i våra ordlistor, kan väl
vara svenskt till sin bildning, men då det givs ett d.
om-bygningy torde man få räkna med möjligheten av dansk
påverkan. Ex.: Han försökte intala sig, att han hyste ~ hat
mot pietetslösa ombyggningar. I, 36: 216.

Om gränsa (= omgiva), d. omgrænse, t. umgrenzen, bör
kunna ha bildats fullt självständigt. Jfr omkransa, omsluta.
Det läses också hos V. Rydberg 1891 (Varia 204). Ex.: En
nomadstam ~ har rätt till fjällen och dess omgränsande
trakter. II, 6: 8.

Omisstänksam (= icke misstänksam, intet ont anande)
upptages ej i våra ordböcker, icke ens av Lyttkens-Wulff,
ehuru de s. 34 själva använda adv. omisstänksamt. Det d.
umistænksom torde ligga bakom. Ex.: De märkte det icke,
emedan de voro två goda, omisstänksamma människobarn. I,
18: 102; I, 22: 47; I, 26: 58, 173; I, 40: 40.

Omsikt (= omtanke, noggrannhet) anser Celander, S. o. S.
1904, 78, vara en modern danism (omsigt) eller möjligen
ger-manism (umsicht). Redan Rydqvist, S. S. L. III, 143, upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1913/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free