Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
J. E. HYLÉN
tager detta ord och menar tydligen, att vi fått det från
tyskan. Även Berg, S. o. S. 1904, 191, håller det för äldre,
än vad Celander antager. Då det upptages i Akademiens
tredje uppl., torde det ej kunna uppföras som danism hos
Geijerstam. II, 10: 7.
Omvärlden (= den omgivande världen), d. omverden, t.
umiuelt, uppfatta Celander, S. o. S. 1904, 78, 1908, 241,
Rothman, S. o. S. 1911, 57, Ljunggren, Lev. dan. 30, såsom
närmast kommet från Danmark. I, 33: 150.
’ Orkeslös i st. f. orklös, kraftlös, d. erkesløs, är en
modern danism enligt Celander, S. o. S. 1904, 82, (mera
tveksamt) 1908, 214, och Berg, S. o. S. 1904, 191. Rothman,
S. o. S. 1911, 57, och Ljunggren, Lev. dan. 30, hålla det för
svenskt, vilket väl torde vara det riktigaste. Utom för de
av Ljunggren uppräknade författarna var det även levande
för språkforskarne Rietz, Ordb. 154, och Rydqvist, S. S. L.
VI, 347. I, 9: 18; I, 11: 306; II, 7: 10 (r. 11, 29); II, 10,
79; II, 11: 48, 49.
Orkeslöshet (= sysslolöshet) är tydligen det d.
ørkes-løshed, ehuru orkelös i Dalins Argus på flere ställen uppträder
under betydelsen sysslolös. I, 3: 155.
Osedvanlig (= ovanlig), d. usædvanlig, uppfatta
Celander, S. o. S. 1908, 239, Berg, S. o. S. 1911, 246, 271,
Lyttkens-Wulff, Sv. Ordl. 38, som en modern danism. Ordet förefaller
mig synnerligen olämpligt i svenskan, enär det så lätt ställes
samman med osed och därför till betydelsen kan
missuppfattas (= vanlig som osed). Ex.: Han var i ett för honom
osedvanligt uppror. I, 33: 183; I, 40: 109; II, 1: 37.
Otillfreds (= oförnöjd, kinkig), d. utilfreds, t.
unzu-frieden. Ex.: Han, som alltid varit underlig och otillfreds
inför livet, blev inför döden tålig ~ och stilla. I, 33: 56.
Ovidkommande (= obehörig, den saken ej kommer vid),
d. uvedkommende, upptager Celander, S. o. S. 1904, 78, som
en danism. Ex.: Hon stannade över bröllopet, för att icke
ovidkommande skulle behöva märka schismen. I, 31: 155;
I, 36: 144; I, 38: 120; I, 40: 15; II, 1: 151.
Proben reuter (= handelsresande, provryttare) räknar
Linder, Regler3 188, som en german is m. Ytterst är det
tydligen en tysk bildning (probe + reiter), men då danskan har
ordet i samma form, som det kommit till Sverige, kanske
vägen för inlånet gått över Danmark. Det finns ock hos
skandinaven Sturzen-Becker (Sv. Nat-Litt. 14, 295). I, 11: 57.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
