Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
J. E. HYLÉN
S. o. S. 1911, 245, 271, på den moderna danskans konto.
Samfundslager II, 1: 72; samfundsliv II, 1: 180, 192;
II, 4: 35.
Samfärdsel, d. samfærdsel, är enligt Cederschiöld,
Ver-balabstr. 80, en efter danskt mönster i ny tid gjord
försvenskning av kommunikation eller trafik. Hos Dalin och SAOL3
betecknas det som nytt ord. Celander, S. o. S. 1908, 246,
har således onekligen rätt i att det rätt länge varit fullt
införlivat med vår dagliga ordskatt. Därför kan det ej heller
räknas bland Geijerstams danismer. I, 9: 5.
Samman i st. f. tillsammans är visserligen vanligt i
sydsvenskan, men Celander, S. o. S. 1908, 244, tror dock, att
uppsvenske författares bruk av den förra formen till någon
del också får tillskrivas det d. sammen. Geijerstam synes
emellertid använda den först i mitten av 1890-talet, vilket
snarare talar för sydsvensk påverkan. Ex.: Samman kunna
människor gå även i undran. I, 18: 29 (r. 26, 27), 161, 170;
I, 23: 10 (r. 18, 19), 98; I, 27: 27, 140; I, 32: 251, 288;
I, 33: 21, 49, 55, 83, 170, 201, 202; I, 38: 5; II, 11: 91.
Sanndrömd är troligen svenskt (jfr sannspådd), fastän
det ej finns i våra ordböcker. Emellertid givs det ett d.
sanddrømt. I, 24: 147.
Sida om sida (= sida vid sida) misstänker Berg, S. o. S.
1911, 276, för en överflyttning av danskans side om side. Ex.:
De gamla holländarna hängde sida om sida med praktporträtt
av Breda och Roslin. I, 40: 53.
Sitta inne med tror Celander, S. o. S. 1904, 85, ha
danskt ursprung, sidde inde med. Ex.: Ve oss, som nu sitta
inne med den hemliga makten. I, 34: 38; II, 5: 107.
Sjuk på (= sjuk till) erinrar om danska uttryck. Ex.:
Man är sjuk på själen (jfr d. være syg paa sjælen). I, 39:
7, 90.
Själslig vill Linder, Regler3 189, göra till en danism,
men då fogens s saknas i det d. sjælelig och äger en ypperlig
analogi i det sv. kroppslig, har Celander, S. o. S. 1908, 219,
utan tvivel rätt i sin åsikt, att det är en ursprunglig svensk
skapelse. II, 8: 106, 168.
Själsrörelse i samma bemärkelse som sinnesrörelse
kommer • kanhända från Danmark, sjcelsbevcegelse. Ex.: Han
var blek av själsrörelse. I, 6: 217; I, 20: 30, 41.
Självbibe hållels ed rif t är sannolikt kommet från
danskt språk. II, 5: 66.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
