Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER HOS CJ LISTA V AV GEIJERSTAM
189
Sj älvförblindelse går igen i d. selvforblindelse men
kan givetvis vara ett självständigt svenskt ord. I, 34: 179.
Själviakttagelse, d. selviagttagelse, likaså. I, 20: 19.
Självsäker(t), d. selvsikker, likaså. I, 7: 230 (r. 1, 4);
I, 5: 125.
Självövervinnelse är enligt Cederschiöld, Verbalabstr.
78, en ung danism. Rothman, S. o. S. 1911, 58, antager d.
selvovervindelse som mönster för Levertin, hos vilken dock
Ljunggren, Lev. dan. 35, förnekar det som danism, enär denne
icke använder det förrän på 1900-talet. Då det hos
Geijerstam uppträder redan på 1880-talet, torde det möjligen hos
honom böra räknas som danism. I, 24: 106; I, 35: 95; I,
36: 205; II, 4: 15.
Skadeslös, d. skadesløs, är en relativ nybildning,
sannolikt efter danskt mönster, enligt Tamm, Sammans. Ord 115.
Jfr Celander, S. o. S. 1908, 214. Som det dock upptagits
både hos Dalin och i Akademiens tredje uppl., är det ingen
danism hos Geijerstam. I, 22: 127; I, 31: 142; I, 36: 230.
Slank (= lång och smärt), d. slank, t. schlank, är enligt
Rothman, S. o. S. 1911, 59, en danism eller möjligen
germa-nism hos Levertin, enligt Ljunggren, Lev. dan. 37, utan
tvivel en danism. Ehuru det användes av en botanist redan
1872 och Geijerstam använder det om björkstammar, får man
väl ändå tillskriva det danskt inflytande hos Geijerstam.
Knappast har han heller i ett av sina första arbeten fått det
från halländskan, där det finns enligt Möller och Rietz. Det
läses dock 1862 hos Sturzen-Becker (Sv. Nat. 14, 313) och hos
Geijerstams samtida Änne Charl. Leffler (Sv. Nat. 18, 58). I,
4: 30.
Slaraffenland är tydligen det d. siar a ff enland, som
annars i svensk litteratur brukar förekomma under den tyska
formen schlar aff enland. I, 29: 156.
Slit (= möda, ansträngning, släp), som länge levat i våra
dialekter, slet, slid, tyckes under en god del av 1800-talet ej
ha erkänts i vårt riksspråk, varför det d. slid möjligen har
föresvävat Geijerstam, när han först använde det. Nu är det
tvivelsutan införlivat i vårt ordförråd. I, 4: 28; I, 26: 155;
II, 9: 48.
Slitsam (= mödosam, besvärlig), d. slidsom (F.-Hansen
återger slitsam med f-uld av slid\ besværlig), skånskt slidsam,
var ej ovanligt i bildat talspråk, då Geijerstam gjorde bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
