Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISMER HOS CJ LISTA V AV GEIJERSTAM
191
det få anses vara insraält i det svenska ordförrådet redan på
1870-talet och således ej behöva räknas som danism hos
Geijerstam. I, 1: 35 osv. (24 ggr). Spira upp I, 4: 54, 66 osv.
ggr)-
Stamma (= härstamma), d. stämme, t. stammen, anför
Berg, S. o. S. 1911, 272, bland levertinska danismer. Det
finns även hos Geijerstam, men eftersom det är gängse svenskt
i början på 1890-talet (Sundén, Lundell) — det läses redan
hos Stagnelius och Tegnér ("från dig att stamma jag yvs med
skäl") —, då Geijerstam begagnar det, bör det näppeligen
hos honom räknas som danism. I, 13: 94; I, 39: 158.
Sticka (= dölja sig, gömma sig) erinrar om d. stikke, t.
stecken. Jfr Celander, S. o. S. 1908, 230. Ex.: Anders Johan
trodde att kärleken till någon, hon ~ icke kunde få, stack
bakom denna blekhet. I, 33: 17.
Stilla av (= stillna, lugna av) är väl det d. stille ai\
men kanske frasen lever även på svenska läppar. Ex.: Då
hade emellertid stormen stillat av. I, 1: 116.
Stridslust, d. stridslyst, är väl en svensk bildning.
Jfr kamplustl För övrigt finns det hos äldre författare,
såsom Bjursten (1853) och Rydberg (1857). I, 43: 117.
Sval (= svale) svarar varken mot riksspråkets eller våra
dialekters ordform men däremot mot norskans sval, varför
man torde böra räkna med norsk påverkan i Geijerstams
källarsval. Uti nya uppteckningar av folkvisor ses dock
enligt Rydqvist, S. S. L. II, 180, sval, vartill för övrigt intet
tecken gives hos oss, försäkrar samme forskare. I, 26: 7.
Svara (= betala) erinrar om danska uttryck. Ex.: Den
(fisken) betydde att man kunde ~ svara sin skatt till både
socknen och kronan. (Jfr d. svare sine skatter). I, 23: 28; I,
26: 15.
Så tämligen (= någorlunda, hjälpligt) är kanske d. san
temmelig eller t. so ziemlich, ehuru det ej förefaller omöjligt
på svensk tunga. Så där tämmelig (väl) säger Truls i Modées
Fru Rangsjuk Sv. Nat. 7, 165. Såväl Orvar Odd (1858, 1865)
som V. Rydberg (1891) använda så tämligen. I, 33: 135.
Särdeles som adj. (= synnerlig, ovanlig) finns hos Lind
ävensom i åtskilliga dialekter och användes ej så sällan
av-våra äldre författare. Rydqvist, S. S. L. V, 166, angrep det
som danism, varefter det utdömts av våra lexikografer med
undantag av Lundell och F.-Hansen. Så sent som 1889
varnar Akademiens ordlista mot denna danism; Den verkar ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
