Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
J. E. HYLÉN
av falla tillbaka, men då sådana sammansättningar börja
uppträda just på 1880-talet, t. ex. tillbakagång Branting 188(3,
Rydberg 1889, tillbakaslag Erdmann 1884, tillbakaväg Rydberg
1890 (jfr tillbakablick hos Orvar Odd 1863) ligger misstanken
om import från våra grannländer ej fjärran. Ex.: Ett
tillbakafall i oegennyttig opposition ~ skulle kasta dem ur sadeln.
II, 5: 14.
Tillbakagång (= regress), d. tilbagegang. Se föreg.!
Ex.: När man upphört att se längre bort, är utvecklingen
slut och tillbakagången börjad. II, 4: 14; II, 5: 84.
Tillfälle (= fall, förhållande), d. tilfælcle. Ex.: Det är
möjligt, att lektor Personne anser det lämpligast att icke
besvara denna skrift. Men skulle det motsatta bliva tillfället,
vägar jag ^ icke tro, att han skulle komma att ändra taktik.
II, 4: 37; II, 11: 82.
Tillnärmelsevis, d. tilnærmelsesvis, har danskt påbrå
enligt Celander, S. o. S. 1908, 244, och Rothman, S. o. S.
1911, 60, uppför det bland Levertins danismer, men
Ljunggren, Lev. dan. 39, anser det ha varit fullt stadgat i svenskt
språk på 1890-talet. I så fall får det ej betraktas som
danism hos Geijerstam. I, 18: 36; II, 11: 133.
Till sist stämplas ännu 1889 i Akademiens ordlista som
en danism men torde dock genom flitigt bruk redan på
1880-talet hos flertalet svenskar ha förlorat karaktären av
osvenskhet. Hos Geijerstam uppträder det ganska ymnigt, i hans
första bok 8, i hans andra 14 gånger och i hans sista icke
mindre än 26 gånger.
Tilltro (= tillit), d. tiltro, t. zutrauen, klingar fullt
svenskt, ehuru det ej upptages i våra ordböcker. Ex.:
Hennes far hörde inte till dem, vilka hysa tilltro till ungdomen.
I, 18: 167; I, 34: 218; I, 39: 46; I, 40: 137; II, 12: 22.
Tindrande arg klingar något främmande i mina öron,
men tindrande glad förefaller mig ej obekant. Möjligen ligger
dock danskt uttryckssätt bakom (tindrende gal). I, 18: 169;
I, 23: 38; I, 33: 104.
Toppemål (= rågat mål, råge), d. topmaal, är
tvivelsutan framkallat av Andersens topmaalt, ehuru toppmål då och
då påträffas hos Orvar Odd. I, 41: 42.
Trampa av sig snön (= stampa snön av sig) motsvarar
d. trampe snen av sig. I, 33: 92.
Triviel (= trivial) är kanske tryckfel, irien eftersom det
i danskan finns ett triviel med samma betydelse och även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
