Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DANISM KU HOS («L’S T A V AV (iKMKKSTAM
195
Ola Hansson (Sv. Nat.-Litt. 20, 15s) använder det, är
möjligheten av danskt ursprung ej utesluten. Tegnér skriver 1*20
triviell (liksom sociell 1*25). II, 5: 14.
Tränga till i betydelsen behöva norska enligt Noreen,
Spr. St. II, 71. Detta är dock knappast fallet hos
Geijerstam, ty då han lägger det i munnen på en dräng, har han
det nog ur folkspråket, liksom han i samma betydelse
använder bygdemålets tränga (I, 15: 103, lo5). Jfr Möller, Rietz
och Nilén. Det finns redan hos V. Rydberg (Fribytaren15 27,
76, 256, 285). I, 15: 121.
Tungsinnig (= tungsint). d. tnnysindiy. Jfr dock
kallsinnig, lättsinnig, rättsinnig : rättsint. Aven fru Elkan (Sv.
Nat.-Litt. 20, 210) använder det. II, 1: 56.
Ty.till (= hålla sig till, taga sin tillflykt till), d. /// ///,
uppför Rothman. S. o. S. 1911. 61. bland Levertins danismer,
ehuru han också räknar med möjligheten av ett dialektiskt
lånord. För Cederschiöld. Yerbalabstr. 24, är det
bygdemåls-färgat. Ljunggren, Lev. dan. 39, misstänker, att Levertin
fått det från någon skånsk författare. Då Geijerstam ej
brukar det förrän på 1900-talet. kan det knappast hos honom
räknas som danism. l’& 1880-talet använder han det
dialektiska fy sig till (I. 9: 41), som redan på 1850-talet vunnit
insteg i vårt skriftspråk. I, 32: 174, 329.
Umgås i sammanställningen "han, som förr varit mild
och liitt att umgås, blev efter giftermålet misstänksam,
ret-lig och tvär" i st. f. med vilken det varit liitt att timgds
erinrar betänkligt om det d. han er let at omgaas. I, 33: 50.
Underklass, som enligt Lundell är nybildning och
enligt Sundén ett nytt slagord, d. undevklasse, t. untevklasse, var
ott löpande svenskt ord, när Geijerstam grep till det. I. 14:
25, 26, 73; I, 28: <).
Undra, opersonl., går tydligen tillbaka på d. det undrer
mig eller t. es wundert mich. Ex.: Det undrade henne, att
hon kunnat gå så länge tyst. I, 32: 187, 290.
Uppfarande (= häftig, lättretlig), d. opfarcudc, t.
auf-fahrend. Ex.: I hemmet blev han fåordig, uppfarande och
hård. I, 38: 181.
Upplevelse, d. oplevelse, anföra Celander, S. o. S. 1904,
75, Cederschiöld, Verbalabstr. 19, Rothman. S. o. S. 1911, 61,
och väl även Ljunggren, Lev. dan. 40, som danism. Det
verkar ännu enligt Cederschiöld, Verbalabstr. 78. rätt osvenskt
i många svenskars öron. I, 26: 50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
