Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
J. E. HYLÉN
Uppriva i överförd, psykisk bemärkelse, d. oprive, t.
aufreiben, kan enligt Celander, S. o. S. 1904, 72, 1908, 243,
vara inhemskt svenskt men också en danism eller germanism.
Hos Geijerstam är det sannolikt ingen danism, enär denna
bildliga betydelse finnes upptagen hos Sundén som vedertagen
svensk. Upprivande I, 26: 185; I, 34: 109; I, 36: 51; I, 43:
245; uppriven I, 6: 119, 164; I, 34: 188; I, 36: 26, 305; II,
8: 166.
Uppsikt med i st. f. över är d. opsigt med. Ex.:
Ingen höll uppsikt med en ung flicka sådan som jag. I,
20: 122.
Uppspira, d. opspire. Alsklingsord hos V. Rydberg.
Se spira! I, 6: 77; II, 1: 185; II, 5: 20.
Utbyte (= vinst, resultat), d. udbytte, t. ausbeute, kom
in i början på förra århundradet och har trots klander från
åtskilliga håll, bland annat Rydqvist, S. S. L. V, 234,
bibehållit sig till våra dagar. Noreen, Spr. St. II, 70, stämplar
det som en norvagism, Rothman, S. o. S. 1911, 64, uppför
det bland Levertins danismer, Berg, S. o. S. 1911, 246, ogillar
det, och Ljunggren, Lev. dan. 40, fruktar, att det är
väsentligen norsk-danskt. Ex.: Ett lyckligt liv ~ ger
tillfredsställelse, hälsa och utbyte. I, 1: 26; I, 26: 58, 96; II, 5: 38,
42, 49; II, 8: 3.
Utjämna, d. udjævne, utdömer Rydqvist, S. S. L. V,
233, som danism, och Akademiens tredje uppl. konstaterar det
som nytt ord, efter danskan. Dalin upptager det dock utan
någon reservation, likaså Sundén, Lundell och Akademiens
senare upplagor. Hos Geijerstam behöver man därför ej
misstänka danskt inflytande. I, 11: 331; I, 25 : 209; II, 11: 112;
jämna ut I, 34: 243.
Utnyttja (= till det yttersta draga nytta av), d.
ud-nytte, t. ausnützen, anför Celander, S. o. S. 1904, 81, som
översättningslån. I, 34: 121.
Vand (= van) förmodar Roth man, S. o. S. 1911, 65, vara
ett danskt lån hos Levertin. Då det hos Geijerstam
merendels betyder vanlig (jfr d. paa vant vis) och första gången
uppträder i hans Fædraöversättning (livet gick sin vanda
gång, d. livet gik sin vante gang), kan man ej värja sig för
den misstanken, att Geijerstam härutinnan varit utsatt för
dansk påverkan. Ex.: De gingo fram på de vanda vägarna
(jfr d. gaa paa de vante veje). Därefter gick hon vidare till
sina vanda sysslor (jfr d. vante sysler). I, 3: 2; I, 6: 12;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
