Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
J. E. HYLÉN
hen, ehuru det nu verkar fullt svenskt. Ex.: Han förstod
inte, vart den andre ville hän. I, G: 87; I, 26: 26, 82.
Vilja ngn till livs har visserligen sin motsvarighet i
d. ville en til livs men torde vara en svensk fras lika väl
som (vilja) komma ngn till livs (II, 4: 4, 21, 26). II, 1:
71, 152.
Villkor (= omständigheter, tillgångar) förklara
Lyttkens-Wulff, Sv. Ordl. 39, som en modern danism, men då alltifrån
1700-talet det plurala villkor levat i svenskt språk i
betydelsen förmögenhetsomständigheter, levnadsförhållanden, torde det
hos Geijerstam ej behöva betraktas som danism. II, 7: 7; II,
11: 51.
Vinna fram (= komma fram, ha framgång), d. v in de
fr em, anför Celander, S. o. S. 1904, 85, 1908, 215, bland
moderna danismer. På förstnämnda stället uppger han, att
Geijerstam en enstaka gång tar upp denna vändning i en
artikel om Jonas Lie, Dagens Nyh. 5/ii 03. Redan 1894 finns
den hos Geijerstam. Ex.: Den enda väg, som fanns för att
vinna fram, var att komma i intim beröring med alla dessa
vardagslivets detaljer. II, 8: 11.
V irra kan väl vara en danism, d. virre, men lika väl
en provinsialism, sydsvenskt virra. Ex.: Lärkorna virrade
högt upp och fyllde luften med kvitter. I, 32: 42; I, 40: 29.
Välhavande (= välbärgad), d. velhavende, t. wohlhabend.
Ex.: Det är en rik bygd, och där bo många välhavande
bönder. I, 32: 46; II, 7: 6; II, 10: 8.
Välstående (= välbärgad, som står sig bra), d.
vel-staaende. Ex.: Dessa familjer kunna utan tvivel i regeln
kallas ganska välstående. II, 11: 19, 51.
Välställd (= burgen), n. velstelt, d. velslillet. Ex.:
Andra, mindre välställda föreningar nöjde sig med mindre.
I, 36: 4; II, 9: 55, 61, 68.
Yppa k i v, tvist, d. yppe kiv, tvist verkar ej svenskt.
Ex.: Det var icke därför (hon fruktades), att hennes lynne
var stridigt och hon gärna yppade kiv med andra. I, 32: 17;
I, 38: 145.
Ögna (= bli varse, varsna), d. øjne, uppföres av
Celander, S. o. S. 1904, 86, 1908, 215, bland danismer. Denna
betydelse finns redan hos Strandberg (Sv. Nat. 14, 169, 181).
Ex.: Hon fruktade arbetsdagen, bakom vilken hon icke ögnade
en enda timme av helg. I, 7: 37; I, 20: 53: I, 40: 97; II,
1: 137, 178, 199.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
