Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖJLIGT OCH OMÖJLIGT I DEN SPRÅKLIGA UTVECKLINGEN 205
Däremot har C. J. L. Almquists försök att bruka ätt
om växtsläkten ej rönt någon framgång. I sin recension över
första häftet av Almquists ordbok, i Frey 1842, s. 478—494,
— en recension som för övrigt innehåller en hel del intressanta
tillägg och anmärkningar, av intresse bl. a. för orddatering —
säger Carl Säve om detta försök: "Förf. använder här, som
på flera ställen, något fritt ordet ätt ("Timjamätten") för att
uttrycka slägtet, genus, hvilket ingen botanist lär hafva hört
förut".
Att ad verben ej få brukas som adj. har ju varit en
gammal skolgrammatisk regel. I enlighet med denna anmärker
C. D. af Wirsén i sin anmälan av P. Hallströms Thanatos
1900 (Kritiker s. 420) på dennes en "styckvis erfarenhet" o.
"en gradvis död", och i samklang härmed anger ännu
Lyttkens-Wulffs Ordl. av 1911 ’delvis’ o. d. blott som adv. SAOL7
upptar ’delvis’ även som adj., men säger att detta bruk
undvikes i vårdad framställning. En mängd exempel på dylika
ords adjektivbruk kan man få hos Hylén, S. o. S. VI. 168 ff., där
dock andra icke dithörande synpunkter inblandas. SAOB
slutligen har borttagit varningen mot ’delvisa’. Det erinras där
(D 691) om att särsk. Rydqvist o. Linder klandrat dessa uttryck
som stridande mot grammatiken "Svenska språklynnet",
men det påpekas (med hänvisning också till Goethes ’mit
theilweiser Abweichung’), att bruket är vanl. i normal- 1.
mel-lanprosan, om det också i mer vårdad o. högre stil i det
hela torde undvikas. Här ha vi sålunda just för våra ögon
en kamp för erkännande av en praktisk och behövlig
konstruktion, en kamp som tydligen ännu ej är fullt genomförd.
Bisarrt, omöjligt ter sig ofta helt enkelt i språklivet det
som strider mot det inlärda, numer kanske huvudsakligen det
i skolorna inlärda. Böra icke egentligen även andra
synpunkter anläggas? Rent språkligt sett vore det en viiist för
som besvära den starke och nedtrycka den svage? Är icke
språkformernas mångfald och rikedom alltid i sig sjelf en vinst, värd
mera än en död, regelbunden fattigdom?" (Jubelfestuppl. V. 453 f.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
