Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
olof östehgUkn
oss att få diminutiver, dvs. ett uttrycksmedel som svenskan
alltid känt behov av och alltid strävat att på olika vägar
ersätta, ehuru aldrig med verklig framgång. Jag anför mot
vedersakarna Atterboms egna ord mot ’glosmönstrare’, som
även i poesien driva sin "mikrologiska hyperkritik" utan
begrepp "om ett språk, som lyder högre lagar, än
skol-gram-maticans och gymnasii-logicans. Dessa, säger han, äro just
på grund av sin okunnighet i modersmålet desto käckare "att.
ropa \ve öwer hwarje owanlighet i ord, ordställning, rim, samt
förklara den för tecken af Skaldens oförmåga att beherrska
språket och wersen; — liksom kunde han ej, om han wille,
plöja den alldagliga phraseologiska fåran, eller liksom det
wore honom sjelf obekant, att han äfwentyrar någonting
owan-ligt, dertill föranledd af noga genomtänkta motiver". (Sw.
Litteratur-Föreningens Tidn. 1838, s. 76). Atterboms
diminutivförslag är genomtänkt och praktiskt och kunde alltså än i
dag vara värt att tagas i övervägande.
Ni-reformen föreföll naturligtvis i början häpnadsväckande
och omöjlig att genomföra, för många avskyvärd, liksom
fröken-reformen 1. Den senare liar fullt slagit igenom. Den
1 Under 1700-talet förekom ju åtal för användande av ’ni’; det
var skällsord! Se Linder, *Om tilltalsord i sv. språket, Sthlm 1884,
s. 9, s. 12 ff. osv. Jfr för ni-reformens historia även SAOB, D 837
samt A. F —Ils (säkerligen Anders Fryxells) angrepp p& ’Ni’ och
försvar för ’De’ som tilltalsord i Frey 1848, s. 129 ff. — Ett förslag till
’fröken’- och ’fru’-reform framställes av E. i samma tidskrift i en
recension av Fredrika Bremers Syskonlif (1848, s. 440). Recensenten
erinrar om att författarinnans egentliga "sociella sfer" är
medelklassen, "med ett ord smakens, talangens, eller öfverhufvud bildningens
klass. Derföre assimilerar sig den fattiga, ouppfostrade Karin så lätt
i en krets, hvari hon blir upptagen och hvars bildning hon utan
svårighet tillegnar sig, och skiljer sig i ingenting från sina fröknar
beskyddarinnor". Till detta anknyter rec. i en not sitt förslag: "Det
är underligt och ej så litet stötande, att en rangskillnad ännu skall
finnas qvar mellan adelns och de ofrälses döttrar, sedan den i de
flesta fall är försvunnen mellan deras söner. Vi behöfva ej tillägga,
att Sverige är det enda land der något sådant förekommer. Till och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
