Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
OLOF ÖSTEhGUKN
korrekta? Tala vi tyska, måste vi tala korrekt, korrektare
än tyskarna själva. Annars göra vi oss ju löjliga. Det är
resonemanget. Men det håller icke streck. Vi göra oss
löjliga för våra egna landsmän och för oss själva. Tyskarna
säga helt enkelt: "Han böjde fel, han är utlänning", men de
skratta icke och finna det icke löjligt.
Den stränga korrektheten är icke det mest
eftersträvansvärda, vare sig i språklivet eller eljest. Den får framför
allt icke bli språket en black om foten
Uppfattningen av vad som är omöjligt växlar med modet.
Redan exemplen ovan kunna visa det. Kanske dock någon
önskar ytterligare.
Jag hänvisar då exempelvis till schismen mellan gamla
och nya skolan. Vi ha överflöd av bevis på huru underligt,
effektsökande, avskyvärt, omöjligt nyromantikens och göternas
mer tyskpåverkade språk tedde sig för de gamla förfranskade
gustavianerna. Och dock är det i huvudsak den nya skolans
språk, i varje fall detta i oändligt mycket högre grad än
akademisternas från 1700-talet, som ligger till grund för vårt
nutida diktspråk. Det omöjliga har blivit naturligt2.
År 1799 var det osvenskt att bruka ordet ’dövstum\
’döf och dumb’ skulle det heta. ’Väninna’ verkade länge
underligt, alltsedan det infördes av en Thorildian på 1780-talet.
Då Dalin 1853 upptar det i sin ordbok säger han även, att det
1 I Lyttkens-Wulffs Ordlista av 1911 har, synes mig, strävan efter
en (naturligtvis i någon mån personligt färgad) korrekthet ibland gått
för långt. Jfr särsk. deras anfall mot vad de kalla ’onaturliga
personliga subjekt’ i ex. som ’de blevo vägrade tillträde’.
2 En hel del goda exempel anföra Lyttkens-Wulff i sin
Ordlista, s. 33 f., dock utan att tänka på, att dessa exempel kunna
brukas för att kullkasta åtskilligt av deras eget strax därpå följande
resonemang om osvenskhet och konstruktionsfel. Hos dem, som så
ofta eljest i språkriktighetsfrågor, blir utgångspunkten ibland tycken
i st. f. verkligt genomtänkta och allsidigt motiverade omdömen om
allmän och tillfällig språkriktighet, om språkbehov och stilvärde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
