- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Trettonde årgången. 1913 /
226

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

RUBEN <;:SON BERG

rätt" i Nordisk Familjeboks nya upplaga), och flera
invändningar av barnen själva torde vara att motse vid mera
framskriden ålder. Ur nationell synpunkt är frågan om namnen
mycket svårlöst med hänsyn till de utvandrare, som ämna
stanna utomlands, medan det väl däremot är lättare att komma
överens om olämpligheten av alltför påtagligt främmande namn
inom det svenska språkområdet. Att en Ivan, tillhörande en
gammal rysk ätt, som för nära tre hundra år sen
introducerades på svenska riddarhuset, kallar sina döttrar för Iwanowna
(till på köpet med ett tyskt w, som ej är av rysk börd),
förefaller särdeles opåkallat. — Man måste likväl medge, att
i detta hänseende finns det ingen bestämd skillnad mellan
namngivningen hos utlandssvenskar, svenskar med utländska
hustrur och andra. Det dyker upp utländska namn och
namnformer utan att orsaken till deras förekomst är skönjbar
i familjens övriga namn.

Det är för övrigt ett stort antal fall, där man inte kan
finna någon harmoni mellan förnamn och tillnamn. Jag menar
nu inte, att t. d. Fredrique skulle vara oanvändbart
tillsammans med ett svenskt namn (Bonde, Åkerhielm), utan sådana
verkligen himmelsskriande sammanställningar som Henry
Irving Åkerhielm. I förra fallet finns det åtskilligt minnesgods,
som hjälper under: det förefaller inte stötande, därför att man
erinrar sig liknande sammanställningar från äldre tider. Man
gör vidare den iakttagelsen, att namngivarna vanligen inte
biytt sig om att låta barnets namn bilda en stilenhet, utan
ställt tillsammans sådana namn eller namnformer, som
företräda fullkomligt skilda områden. En flicka heter sålunda
Gunvor Ida Agnes Fredrique, en annan Gunvor Jacquette.
Det är väl särskilda personliga hänsyn, som framkalla
användningen av dessa franska namn, som icke äro tilltalsnamn
—- någon vördad släkting, som man vill göra sig förbunden
eller liknande orsak. Emellertid har jag svårt att komma
ifrån känslan av att en persons namn tillsammans böra bilda
en stilistisk enhet och helst även böra ljuda eufoniskt och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1913/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free