Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SAPFJ SK A STROFEN I SVENSK VEKSKONST
277
rimligl. Redan mer än ett århundrade tidigare kunde man
ha mycket bra reda på den sapfiska strofens klassiska schema
men ändå tänka sig åtskilliga variationer vid dess
efterbildning på svenska, bl. a. just den rytm, som numera torde vara
bäst känd från Flemmings sättning av Integer vitæ2. Kellgren
1 I sitt första uttalande i frågan har Kallstenius med rätta
betecknat det som "omöjligt att en f. d. docent i latinsk poesi varit så
grovt okunnig i klassisk metrik, att han icke kunnat skandera en
sapfisk vers riktigt" (S. o. S. II, 25). Men anf. årg., 236 talar han
om den på Kellgrens tid "brukliga felaktiga skanderingen av sådan
latinsk vers". För så vitt detta möjligen skulle stödja sig på att
Flemmings musik till Integer vitæ ftr satt till latinska ord, så
hemställes, om inte den saken snarare är att förklara på musikhistorisk
väg* såsom anslutning till en inom den kyrkliga hymndiktningen
traditionell rytm (jfr nedan s. 289 ff.) än genom antagande, att ett sådant
sätt att läsa den horatianska dikten eljes varit brukligt bland
tonsättarens samtida. — Atterboms av Berg (S. o. S. II, 142 f.) anförda
yttrande om det sätt, varpå "våra äldre poeter och litteratörer
plägade scandera eller uppläsa den Sapphiska strophen", tyder nog på
att Atterbom delade ßegnérs uppfattning men bevisar ingenting i
sakfrågan.
2 Arvidi, Manuductio ad Poesin Svecanam (1651), 163 ff. Jfr
Castrén, Stormaktstidens diktning, 193. Arvidi ger en med avseende
på de Jånga och korta stavelsernas ordningsföljd fullt korrekt analys
och schematisk beteckning av den klassiska sapfiska versen i dess
horatianska form. Vid svensk efterbildning av denna tillråder han
cesurens anbringande efter fjärde i st. f. efter femte stavelsen (alltså
efter noggrannare terminologi dess ersättande med en dieresis),
varjämte det meddelade svenska schemat och exemplet (det första här
nedan) utvisar — utom rim — en ytterligare modifikation, i det intet
försök gjorts att återge spondén i andra foten (efter den av A. följda
versfotsindelningen). I andra rummet avtryckes här Arvidis prov på
den av Kellgren använda strofbildningen.
Käre HErre kröna migh medh tin Nåde /
Fräls migh och så nådeligh aff all Wåde /
Förty HErre migh nu så swåra tränger /
Döden migh stänger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
