Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SAPFJ SK A STROFEN I SVENSK VEKSKONST
279
antal i fråga om daktylens plats korrekta efterbildningar på
svenska tyder också på att så ej varit fallet \
Att den förvanskade sapfiska rytmen med daktylen till
begynnelsetakt har sin historiska utgångspunkt i efter
accenten lästa (och byggda) latinska verser, är en sak för sig2.
Kellgrens upptagande av denna form anknyter säkerligen
uteslutande till den spridning, den fått inom de moderna
språkens verskonst8. Det skulle inte stå illa tillsammans med
det intryck av tveksamhet, hans experimenterande med antika
metra gör, om han därvid letts av någon fundering liknande
den B. v. Beskow4 i ett av Berg5 framdraget uttalande gett
uttryck åt, att ifrågavarande variant av den sapfiska versen
vore "mera välljudande för svenska öron" än den klassiska
metern. Redan på 1600-talet hade den danske metrikern Ravn
(Corvinus) rekommenderat det med daktyl begynnande schemat
såsom särskilt lämpligt vid den sapfiska strofens efterbild-
1 Ett exempel från 1775 (ej 1774; förf. är Regnér) omnämnes
av Berg (S. o. S. V, 249). Äldre exempel äro Arvidis ovan avtryckta
strof, Tiällmans av L. Wahlström (Samlaren 1900, 2) meddelade
översättning av första strofen av Integer vitce (Grammat. Lat., Sthm 1679,
C 5, s. 2), och de dikter av Forsius, Stiernhielm, Brohm, Törner och
A. Nicander, som beröras i tredje avdelningen av denna uppsats.
2 Se nedan s. 297 f.
8 Att han, såsom Kallstenius framkastat (S. o. S. II, 25) närmast
hämtat den från Baggesens i den danska antologien Poesier, I2 (1789)
införda Integer vitø-översättning, måste emellertid anses i hög grad
osäkert, då endast en strof i denna dikt metriskt påminner om
Kellgrens, medan de övriga äro tämligen rent daktyliska. Likaledes är det
säkerligen ett oriktigt antagande, att det inflytande, som så skulle
förmedlats, utgiDge från Klopstock. Dennes sapfiska strof (se Kallstenius,
1. c. och Minor, Neuhochdeutsche Metrik2, 456) kan snarast
betecknas som en korsning mellan det klassiska schemat och det Kell^
grenska, som förekommit inom tysk verskonst långt tidigare än den
Klopstockska nybildningen.
4 Sv. Akad. Handl. fr. 1796, XXXV, 114. Jfr ett av Minor,
(a. a., 456) anfört yttrande av den tyske skalden Uz om omöjligheten
att noggtant efterbilda den antika strofen.
5 S. o. S. V, 249.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
