- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Trettonde årgången. 1913 /
280

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

280

Kil LAND HJÄRNE

ning på danska; och han följde häri ett exempel, som för
tyskans räkning givits av Zesen (Cæsius). Som skäl anföres
hos båda den av sp råk materialets brist på ord med de båda
första stavelserna obetonade förorsakade svårigheten att
iakttaga den horatianska cesuren efter femte stavelsen, därest
denna inledde en daktyl1. Då ju i alla fall daktylens
flyttning till versens början måste anses innebära en vida större
förändring än versavskärningens förläggande efter fjärde
stavelsen2, som Ravn förordar, i fall man äntligen vill
efterbilda det klassiska schemat med avseende på daktylens plats,
är det ganska tydligt, att man här har att göra med en
apologi för en form, som redan kunde stödja sig på en tradition.

För att återvända till den av Berg framställda
tryckfelshypotesen så finner man ett bättre skäl mot den än
Kallstenius’ ovan kritiserade, om man följer Regnérs hänvisning
till det senare ställe i samma arbete, där han ytterligare
uttalar sig i frågans-

Om den misstagna takten i Sapphisk vers, som gör honom
otjenlig i Svensk poesi.

Länge nog drifvan och de bistra hagel. . .

Otta korta stafvelser mot tre långa, är visserligen icke
instämmande med språkets art, och om de skulle vara klanderlösa, äfven
icke i des förmåga. Klopstock i sina hurtigaste Ode-takter, har icke
drifvit proportionen så långt, oaktadt biträdet af de många ljudlösa
partiklar, som i hans språk göra detsamma möjeligt. Man kunde
invända, at den citerade Svenske versen bör läsas så:

Länge nog | drifvan | och de J bistra j hagel ...

1 Corvinus, 1. c.; Cæsius, Scala Heliconis Teutonici (Amsterdam
1643), 74 ff.

8 Arvidi (a. a., 164) använder just för denna modifikation den i
texten anförda motiveringen.

8 Anmärkn. 20 (a. a., IB7). Egendomligt nog har ingen av de
båda forskarna i detta sammanhang tagit hänsyn till detta ställe,
ehuru Kallstenius i sin första uppsats (S. o. S., II, 25) omnämnt dess
tillvaro.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1913/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free