Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
284
Kil LAND HJÄRNE
motsvarighet till det latinska schemats kvantitetsfördelning. I
en mängd fall — särskilt utpräglat i Bröllopsdagen —
har också sörjts för att femte stavelsen har åtminstone stark
biton (ibland måhända "position" liksom i fråga om tredje
stavelsen). Som exempel må anföras följande strof (Till den
samme, str. 1):
Skynda dig, Kärlek, af Behagen åtföljd,
Skynda, att lifge med din tända fackla,
Lilly, hvars oskuld, på en bädd af rosor,
Sofver för länge.
Samtliga dessa dikter läsas emellertid naturligast efter det
Kellgrenska schemat med begynnande daktyl. Alla Franzéns
sapfiska strofer äro liksom Kellgrens och Oxenstiernas
orimmade.
Schemat i fråga förekommer ännu hos Topelius, dels
med, dels utan rim Då det hos denne poet uteslutande
användes i grav- och minnesdikter, har dess upptagande
sannolikt betingats av den allmänt brukliga melodien till Integer vilæ,
som kanske hållit det vid liv även senare och på andra håll.
F. ö. förekomma även friare variationer på den sapfiska
strofen än den här berörda hos med Kellgren samtida skalder.
Jag erinrar om den, som Thorild använder i De tvenne
åldrarna2 och om den rimmade rent daktyliska form, som
förekommer hos Leopold i Det slutande århundradet; den
anträffas senare även hos fru Lenngren i Invokation, hos
Valerius i en översättning av Horatius’ sjätte ode i andra
1 Nya Blad (Sthm 1870), 89; Ljung (Sthm 1889), B, 95, 187.
2 Jfr Kallstenius, Anteckningar om Kellgrens metrik, S. o. S. II,
26. — Den misstanke om författarskapet till dikten i fråga, som
möjligen kunde väckas av ett ställe i företalet till Adlerbeths över-
sättniog av Æneiden (uppl. 2, s. 3), torde ej vara berättigad, då det
på samma ställe nämnda poemet Födelsedagen, som skulle
hemfalla under enahanda misstanke, med säkerhet är av Franzén (jfr
Stockholms Posten 1789, s/u 1794; Åbo Tidningar 6/io 1794;
Castrén, a. a., 359).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
