Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SAPFJ SK A STROFEN I SVENSK VEKSKONST
285
boken och hos K. A. Nicander i Konung Enzio, tionde
romansens sista parti1.
På en behandling av de former, i vilka den sapfiska
strofen uppträder i 1800-talets svenska poesi är emellertid här
ej tillfälle att närmare ingå, ehuru en sådan undersökning
kunde erbjuda åtskilligt av intresse, särskilt med avseende på
den mer eller mindre nära anslutningen till det antika
schemat. Den som sökt komma närmast det horatianska mönstret
i fråga om cesur och spondeisk andra fot är, så vitt jag vet»
Wirsén2, som i sina sista diktsamlingar vid efterbildning av
antika strofformer tillämpat de metoder, vilka i tysk poesi
företrädesvis äro kända från Voss och Platen.
2. Äldre svenska ombildningar.
Berg3 anför efter K. A. Melin4 två
sextonhundratals-dikter, den ena av Erik Lindschöld, den andra av Werner von
Rosenfel t såsom tidigare exempel på det av Kellgren använda
1 Även denna form torde ytterst gå tillbaka till förebilder i
den tyska renässansmetriken. Se Schottelius, Deutsche Vers- oder
Reim-Kunst (Wolfenbüttel 1645), 179 (där dock rimflätningen är
något annorlunda), 206; båda ställena cit. från Clajus.
2 Under Furor och Cypresser (Sthm 1896), 244 f., 249 f.; Visor,
Romanser och Ballader (Sthm 1899), 2fc8 f. Jfr Minor, a. a. 126 ff.,
144 ff., 457 f.; Beckman, Grunddragen af den svenska versläran2, 44.
3 S. o. S. V, 249.
4 Om sonettdiktningen under det s. k. Stjernhjelm ska
tidehvarfvet, 20. Samma uppfattning av dessa båda versalster har uttalats av
Sylwan (Samlaren 1894, 27, n. 3) i fråga om Lindschölds, av J. A.
Almqvist (Samlaren 1896, 111) i fråga om Rosenfelts dikt, av Castrén
(Stormaktstidens diktning, 19:) om båda. — I Hansellis Saml.
vitter-hetsarb. af sv. förf. fr. Stiernhielm t. Dalin, I—XXII träffas inga sapf.
strofer utöver dessa två dikter o. Stiernhielms i Then fångne Cupido. ]
den hos Castrén (1. c.) omtalade av endast sapfiska verser bestående
scenen i Urban Hjärnes Rosimunda (Hanselli, a. a., III, 123 ff.) är
dak-tylen förlagd t,ill tredje rummet, utom i några fall, där den intar det
andra. Förebilden är väl tragikern Seneca (Lucian Müller, De re
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
