Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
Kil LAND HJÄRNE
sapfiska schemat. Att ingendera kan återföras till det
klassiska schemat med daktyl i tredje rummet, är också utom all
fråga. Men är man därför berättigad att ansluta sig till de
anförda författarnas positiva omdöme?
Utom de båda ovan anförda känner Arvidi ytterligare
tre sätt att bilda "Swenske Sapphica", nämligen två
jambisk-trokeiska schemata, som i detta sammanhang äro av mindre
intresse, och ett rent jambiskt, som "fogas sålunda":
Jagh wil tigh HErre städze lofw’ och prijsa /
För all tlien Nåde tu migh har bewijsa /
Titt Nampn i Hiertat wil iagh Jesu skrifwa /
Ther skal thet blifwa1.
Det är kännedomen om denna jambiska form, som är
ägnad att inge en viss tvekan, då det gäller att metriskt
bedöma Lindschölds dikt. Denna, som ingår i baletten Den
Stoorci Genius 2, består av sex strofer, alltså tjugufyra verser.
Endast två (1, 24) ha avgjort daktylisk början. Fyra (4, 5,
7, 12) inledda resp. av orden Serdeles, Konunga iuchtan, Olyckan,
Konunga Prydna, skulle väl med gängse naturligt nusvenskt
inetrica9, 181); i latinet kunna ju dylika sapfiska verser ined daktylen
och spondén omkastade tydligt skiljas från faleciska genom den
inledande trokén
1 A. a., 165. Arvidi har ej uttalat sig om klausul versens meter
i denna strofform, liksom ej heller Corvinus (a. a., 70), från vilken
framställning och exempel även i detta fall äro hämtade. I de här
förbigångna jambisk-trokeiska schemata anges emellertid slutverserna
uttryckligen som jambiska (Corvinus, a. a., 8 f.; Arvidi, a. a., 129 f.),
vadan väl detta får antas vara meningen även i det f. ö. rent jambiska.
Minor (a. a., 455) uppger visserligen, att i det inom 1600-talets tyska
psalmdiktning mycket använda i fråga om de längre verserna
regelbundet jambiska schemat, den "adoniska" versen utvisar godtycklig
växling mellan daktylisk-trokeisk och jambisk rytm. I en av Saran
(Deutsche Verslehre, 166) meddelad psalmstrof med melodi ger dock
musiken vid handen, att den jambiska takten är fullständigt genomförd.
2 A. a., B (Sthm 1669). Omtryckt — för metriska syften tillfreds-
ställande — av Hanselli, a. a., IV, 108 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
