Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SAPFJ SK A STROFEN I SVENSK VEKSKONST 293
fens1, men däremot ingen fast rytm; karaktäristisk är den
godtyckliga växlingen mellan manliga och kvinnliga rim, om
också de senare äro talrikare.
Även i Schroderus’ översättning är det lätt att
konstatera den syllabiska överensstämmelsen med originalets meter.
De enda undantagen utgöra verserna 6 och 22, som båda äro
tolvstaviga. Undantagen äro emellertid endast skenbara. Det
visar sig nämligen, att inte bara denna dikt utan även den
närmast föregående och den närmast följande, de båda längsta i hela
översättningen (tillsammans 169 verser) bringas till full syllabisk
regelbundenhet, om man antar, att Schroderus vid hiatus (även
framför K) på latinskt sätt tillät sig elision åtminstone av
slutljudande svagtonigt a och e2. Då dessa ställningar äro de enda, i
vilka det regelbundna stavelseantalet överskrides, förefaller det
bättre att antaga elision än metriskt kvarstående övertaliga
sänkningsstaverser. Dock har elision tydligen ej alltid behövt
inträda. I verserna 13 och 26 skulle den förorsaka det
korrekta stavelseantalets understigande; härtill finnas flera
paralleller i de andra dikterna.
En granskning av diktens rytmiska beskaffenhet ger
följande resultat. Antikiserande skansion med daktylisk tredje
takt är omöjlig. Å andra sidan är det tydligt, att versen
inte är blott syllabisk. Såväl i de längre verserna som i
klausul verserna kan man med säkerhet konstatera regelbunden
1 De enstaka undantagen äro säkerligen att förklara som skriffel.
2 I den närmast föregående dikten har jag antecknat tio fall, i
den efterföljande endast ett. Elisionen gäller inte bara sådana
stavelser, som på grund av hela ordets trycksvaga ställning ofta drabbas
av synkopering, såsom fallet är i v. 6 här ovan, utan inträder även
i andra, endast metriskt motiverade fall, t. ex. v. 22:
På pracht the höghe ey heller wille wåghe.
Samma teknik (även i övrigt) återfinnes i Hans Olofssons
Relation .. . om Christierns then andres... tyrannij (s. 1. 1644), enligt
titeln "reviderat, och effter Poëtisk Aart förbättrat" av Schroderus.
Om hans identitet med Johannes Magnus-översättaren se Biogr. Lex.
XIV, 76 f. (jfr E. Grip, Sv. Landsm., XVIII, 4, s. 1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
