Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
Kil LAND HJÄRNE
växling av betonade och obetonado stavelser enligt följande
schemata:
x x ^ — — —■ — — — ^
x X — — ~
Regeln upphäves naturligtvis inte av inkongruenserna i
verserna 5 och 14, där två huvudtoniga stavelser kommit intill
varandra. Användningen av åthlyste (v. 7). Köttso])pan (v. 17),
frambära (v. 30), misshaga (v. 31), vthländske (v. 42) som
amfi-brachiska ordfötter inne i verserna är ju inte det minsta
överraskande i denna tids poesi. — Tvekan gäller alltså uteslutande
de båda första stavelserna i varje vers, d. v. s. huruvida den
avsedda rytmen är jambisk eller daktylo-trokeisk. Vid naturlig
uppläsning få sexton verser (4, 5, 10, 12, 17, 19, 27, 28, 31,
33, 36, 37,1 39, 42, 43, 44) avgjort daktylisk inledning, femton
(1, 3, 6, 13, 15, 16, 20, 21, 22, 24, 29, 30, 32,. 34, 41) jambisk.
Av de övriga torde tolv (bland dem 40: Ogängse loorc) med
säkerhet kunna inpassas i vilketdera schemat som helst, om
också fyra (7, 25, 35, 38) bäst torde lämpa sig att läsas med
första, fyra (2, 8, 18, 26) med andra stavelsen betonad. Om
en vers (23: Til öfwerflödh etc.)2 kan tvekan råda, huruvida
den möjligen kunnat läsas daktylo-trokeiskt.
Det väger alltså tämligen jämnt mellan daktyler och
jam-ber, sannolikt med någon övervikt för de förra. Om sålunda
ett rent daktyliskt-trokeiskt schema får anses uteslutet, så kan
1 Suckat och sticker etc. Succat med ultima betonad träffas i en
vers, som förekommer i en hdskr. av Stiernhielms Bröllops-Besvvärs
Ihugkommelse (Tamms ed , B9). I rimförteckningen hos Arvidi (a. a.,
51) förekommer ordet ej; däremot upptages sallat som rim på -at. Det
finnes alltså knappast någon anledning att anta möjligheten av ett
uttal suckat, allra helst som ju formerna med tillbakadragen accent
av dylika lånord i allmänhet äro senare (jfr Kock, a. a., II, 455).
2 Om möjligheten av en betoning ÖverflÖ’d åtminstone i vers jfr
Kock, a. a., II, 476. Bördig från Nyköping tillhörde emellertid
Schroderus ej ett dialektområde, som nu är känt för från riksspråket
avvikande upptaktsförhållanden (se översikten hos Noreen, Vårt
Språk II, 419 ff.; jfr dock Sandwall, a. a., 79, n. 1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
