Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SAPFJ SK A STROFEN I SVENSK VEKSKONST 295
man å andra sidan även med hänsyn tagen till den i jambisk
vers tillåtliga rytmiska omkastningen i versens början, på grund
av det oerhört stora antal "avvikelser", som man här skulle
vara tvungen att anta, inte gärna tala om ett jambiskt
normalschema, i mera egentlig mening åtminstone. I ett fall
som detta, då det inte finns någon anledning att tänka
på anslutning till en melodi av viss rytm, är det måhända
inte alldeles nödvändigt att förutsätta ett normalschema med
bestämd betoning även av de båda första stavelserna. Berg
åberopar 1 Minor 2 för uppgiften, att den av Kellgren använda
strof bildningen "i latinska verser går tillbaks till 1100-talet,
i tyska ett par århundraden senare". Åberopandet torde i
denna obetingade form inte vara fullt berättigat. Minor
tänker sig nämligen visserligen, att verser av typen
integer vitæ scclerisquc pürus
skanderats daktylo-trokeiskt; däremot anser han t. ex., att den
närmast följande lästs med jambisk rytm:
non éget Maiiris idculis neque åren.
I anslutning härtill antar han i de tidigare tyska
efterbildningarna (från 1400-talet och framåt) 8 en dylik godtycklig
växling mellan dessa rytmer beträffande såväl de längre
verserna som klausul verserna. Det måste medges, att den tyska
strof, han meddelar till prov4, i och för sig ej är illa ägnad att
bestyrka hans uppfattning.
Utan att här ha tillfälle att ingå på en granskning av de
delvis svåråtkomliga texter och undersökningar,- till vilka Minors
1 S. o. S. V, 249.
9 A. a., 453 ff.
8 På det Kellgrenska schemat med genomgående daktylisk
be-gynnelsetakt anför Minor (a. a. 456) i själva verket blott ett exempel
från senare delen av 1700-talet (Fr. Stolberg). Att det åtminstone är
över ett århundrade äldre i tysk poesi framgår av det ovan (s. 280 n. 1)
citerade stället hos Zesen. Se också Saran, a. a. 319 och Kauffmann,
Deutsche Metrik (Marburg 1907), 220.
4 Andra exempel hos Broeks, a. a., 18 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
