Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
Kil LAND HJÄRNE
suren efter femte stavelsen, vid accentuerande uppläsning till
sin betoning i regel sammanföll med endera varianten av sin
rytmiska omsättning1. Men detta är en sak för sig, som
emellertid kunde medföra, att kvantiterande strofer av denna art
utan svårighet lämpade sig till samma slags melodier som de
rytmiska; exempel härpå torde man ha f de latinska originalen
till de ovan berörda sapfiska psalmerna.
Med dessa inskränkningar synes man vara berättigad att
godtaga Minors uppfattning. Så snart ingen anledning att
tänka på sammanhang med en bestämd musikrytm föreligger,
har man alltså att förutsätta möjligheten av ett strofschema,
som principiellt lämnade do båda första stavelsernas betoning
oavgjord. Det förefaller i hög grad sannolikt, att Schroderus’
strofer ansluta sig till metriska förebilder av denna
beskaffenhet.
3. »Kvantiterande» experiment.
I vår äldre litteratur saknas inte försök att strängare,
än Arvidi ansåg möjligt2, ansluta sig till den klassiska
sapfiska strofens byggnad.
Det tidigaste av mig kända, tillika sannolikt vår äldsta
översättning ur den latinska guldålderns poesi och bland
1 Så vitt känt har denna omständighet inte föranlett någon
hypotes om att ursprunget till den accentuerande metriken i dess
helhet vore att söka på denna punkt, ett antagande, som f. ö. inte
får något historiskt stöd av de former, med vilka den tidigast rör
sig (se härom W. Meyer, Anfang u. Ursprung d. lat. u. griech. rhytm.
. Dichtung, Abh. d. philos.-philol. Cl. d. K. Bayr. Akad. d. Wissenscb.,
XVII, 265 ff.). Som bekant söker Meyer (a. a. 363 ff.) härleda de
allmänna principerna för denna verskonst ur den semitiska, ett
inflytande, som närmast skulle förmedlats genom efterbildning av den
fornkristna syriska hymnografin; denna åsikt synes dock inte ha
blivit allmänt antagen (jfr Norden, Die antike Kunstprosa II, 843 f.).
* Se ovan s. 277 n. 2. Tiöllmans ovan s. 279 n. 1 omnämnda strof
ansluter sig likaledes till Arvidis modificerade klassiska schema.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
