- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Trettonde årgången. 1913 /
300

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

300

Kil LAND HJÄRNE

för sig en efterbildning av den genuina sapfiska versen.
Undantag gör endast v. 6, som vid naturlig uppläsning får
stigande rytm; även här överensstämmer dock betoningen från
och med fjärde stavelsen med det klassiska schemat.
Klausulverserna (4, 8) göra snarare intryck av att vara tvåtaktigt
jambiska än adoniska.

Det finns emellertid en omständighet, som tyder på att
det antika schemat i alla fall är — under en viss
förutsättning — fullständigt genomfört. I de fem vid naturlig
betoning likartade verserna liar Forsius tydligen sökt efterbilda
den hos Horatius regelbundet förekommande spoudén i andra
foten genom iakttagande av konsonantpositionl. Likaledes
har han noggrant undvikit sådan på de ställen, där det
latinska schemat kräver kort stavelse2. Då man alltså torde
ha tillräcklig grund att i de ovan avtryckta stroferna
misstänka ett försök att skriva svensk vers efter latinska
prosodiska regler3, finns det möjlighet till en annan uppfattning av

1 I v. 2 är spondéns andra stavelse dessutom (åtm. fakultativt)
huvudtonig. Man kan dock ta för givet, att detta förhållande, som
i senare poesi (tysk o. svensk, se ovan s. 285 n. 2) spelat en stor
roll vid försök att efterbilda den antika metrikens spondéer, för
Forsius trätt i skuggan för positionen, i detta fall säkerligen inte
bildad av lång konsonant utan av (inte bara ortografisk)
konsonantgrupp (Noreen i ini. till Columbus’ Ordeskötsel, ix).

2 Undantag göra varken v v. 1, 3, 7, där muta cum liquida-regelii
tillämpats i resp. första, tredje och fjärde foten eller vv. 2, 5: himbla
swedher, vthi swåra); konsonantgrupp i början av ord förlänger ju
särskilt i latinsk poesi vanligen inte föregående stavelse med
slutljudande kort vokal (Lucian Müller, a. a., 386 ff; Christ, Metrik d.

Gr. u. Röm.2, 10; Alexandersson, Grekisk metrik, 16); om fall med

ord inledda av konsonantförbindelsen sn- ej anträffats — däremot ord

på squ-l — beror detta säkerligen endast på den stora sällsyntheten av
dylika latinska ord. Forsius, som själv var latinsk poet (diktavtryck

hos Pipping, a. a. 94 f., 103 f., 111 f.) hade kunnat få reda på sa-

ken exempelvis i Clajus’ mycket använda (se Paludan, a. a. 412)
Prosodia (Wittenb. 1582), 4.

8 Uttrycket "effter Saphiske Syllaber" i överskriften kan ju
tänkas syfta inte bara på stavelsernas antal utan även på deras kvan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1913/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free