- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Trettonde årgången. 1913 /
301

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN SAPFJ SK A STROFEN I SVENSK VEKSKONST

301

de verser, som vid uppläsning efter naturlig accent avvika
från schemat. I v. 6 finnes liksom i de övriga längre
verserna position vid fjärde stavelsen. Och även för erhållande
av den första, iktusförsedda längden i spondén är den
erforderliga konsonantanhopningen iakttagen. Versens första
stavelse kan likaledes på grund av position räknas som lång i
enlighet med schemats krav. I den sista av klausul verserna
kan daktylens starka taktdel antas bildad på samma sätt
— eller också liksom i v. 6 (til) av det enstaviga ordets långa
konsonantljud vid lexikaliskt uttal — medan den i den
första skulle utgöras av den naturliga vokallängden hos det
inledande ordet, taget för sig. Ej heller ifrågavarande tre
verser ha position på något ställe, där schemat förbjuder sådan.

titet. Att stroferna äro rimmade strider pj emot det giorda antagandet;
jfr Bureus’ bekanta hexameterpar och Clajus’ inrimmade kvantiterande
sapfiska strof (Deutsche Grammatik [ed. Weidling], 179; även avtryckt
hos Höpfner, Reformbestrebungen auf d. Gebiete d. deutschen
Dich-tung d. XVI u. XVII Jahrh., s. 10, n. 26). — Över huvud taget var
den sapfiska strofen ett av de antika metra, som oftast efterbildades
inom den från Italien utgående moderiktning inom renässansmetriken,
som utan hänsyn till naturlig betoning sökte på de moderna språken
tillämpa den klassiska prosodien (italienska sapfiska strofer av detta
slag, se Wackernagel, Gesch. d. deutsch. Hexameters [Kleinere
Schrif-ten II], 22, noten, Fernow, It al. Sprachl., 764 och Carducci, La
Poe-sia barbara nei secoli XY e XVI [Bologna 1881], passim; spanska:
Velasquez, Gesch. d. span. Dichtk., übere. v. Dieze [Göttingen 1769],
284, noten; engelska: Schipper, Englische Metrik, II, 452 f.,
Saints-bury, A History of English Prosody II, 34; tyska (utom Clajus’):
Wackernagel, a. a., 52 — strofer av Coschwitz [1639], ur vilka en
rad må citeras till jämförelse med Forsius:

Jupiters Töchter, klaget und betrachtet;

holländska: Plempius i Orthographia Belgica [1637 enl. v. d. Aa,
Biographisch Woordenboek, XV, 358], en övers, av samma horat. ode,
som Forsius försökt sig på, cit. av Morhof, Unterricht v. d. deutschen
Sprache u. Poesie2 [1700], 482; danska: Aquilonius [1641] se Paludan,
a. a., 424 f.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1913/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free