Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302
Kil LAND HJÄRNE
Om versbyggnaden alltså får antas avsedd att vara
kvantiterande1 böra de skanderas så:
Titt Segel dragh til vthi bästa Medbgång
I daghar alla. Och ]agha trijffues.
Det är tydligt, att den av schemat fordrade trokén i den
längre versens första fot endast erhålles genom att räkna
första stavelsen i Segel som kort, liksom klausulverserna bli
verkliga adonier endast genom en sådan användning av
stam-stavelserna i daghar och lagha. I de båda senare fallen
binden vid versernas uppläsning förenad med omkastning av
satsrytmen — för så vitt man nämligen över huvud har rätt
att från nu rådande förhållanden på detta föga undersökta
område sluta något om vad som gällde i ä. nsv. tid — i
det första, på grund av konsonantposition vid slut stavelsen,
med flyttning av accenten inom ordet. Härav framgår till
en början, att man har att göja med en åsikt om de isolerade
ordens stavelsekvantitet.
Då Forsius med all sannolikhet genom sin börd
tillhörde det östsvenska dialektområdet2, kan det ju nästan tas
för givet, att han i sitt uttal hade kvar de gamla korta
vokalerna åtminstone i öppen stavelse. Man kunde alltså tänka
sig, att hans metriska värdering av de ifrågavarande orden
hade sin grund häri. Mot ett sådant antagande talar
emellertid, alt han använder dylika stavelser även som starka
t aktdelar. Fallen Granar (v. 1) och plägha (v. 3) kunde man
kanske nödtorftigt komma ifrån8. I fråga om sivedher (v. 2)
1 I förbigående må här anmärkas, att en dylik misstanke är
fullständigt utesluten i fråga om de i det föregående behandlade dikterna.
2 Se S. o. S. Xir, 53 n. 1. Till där meddelade data och
hänvisningar må här tilläggas, att redan tidigare en författare betvivlat
den vanligen anförda uppgiften om födelseåret. Dahlbo, Uppränning
till matematikens historia i Finland (Ak. avh. Hfors 1897), 53 antar
näml. att Forsius varit född "omkring 1570", detta på grund av
studentåret i Uppsala, 1595.
3 I förra fallet skulle man då ta för givet, att förlängning av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
