Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304
Kil LAND HJÄRNE
från dylika försök att liaka sig fast vid den ifrågasatta
förklaringen.
Texten avser tydligen inte att vara dialektal1. Detta
hindrar naturligtvis inte, att man bakom en skrivform som
segel kan ha rätt att tänka sig ett uttal, som i fråga om
rotvokalens både kvalitet och kvantitet skilde sig från det
högsvenska. Men det är inte troligt, att versbyggnaden i en
dikt av sådan språkform skulle åtminstone delvis vila på
fonetiska förhållanden, vilkas inskränkta giltighet varit av
författaren känd. Ty att det vid tillämpning av principer från en
kvantiterande metrik i ett språk med svenskans skarpa
tryckskillnader — och en mera genomgripande olikhet härutinnan
vid ålderdomligare kvantitetsfördelning har man väl ej rätt
att tänka sig — inte kan vara tal om versskrivning efter
gehör och därur förklarliga konflikter med el t eftersträvat
idiom, är ju givet2; den vid skansion frambragta rytmen
består naturligtvis — såsom redan antytt — i alla händelser
i en serie av vare sig med de naturliga sammanfallande eller
1 Som dial. drag får ej räknas användningen av oblik form (tina
lycko, v. 7) som nom. Sådan användning av denna form (utt. -å) hos
långst. fem. subst, är visserligen karaktäristisk för östsv. dial. (Hultman,
a. a., 152 f.; Vendell, a. a., xxxii) o. dessutom för vissa uppl. mål,
dalm , gottl. (Hesselman, Sveamålen, 16 ff.) men förekommer också i
ä. nsv. riksspråk (Vendell, Språket i Peder Svarts krönika, 48). Oblika
formen av pronominet i dyl. användning är dessutom ej dial. (Vendells
Ordb. under min, din, sin, en).
2 Härmed avses inte ett förnekande av att — med hänsyn till
kvantitetens relativa betydelse även i svensk vers (Beckman, a. a. 28,
f.) — kort uttal av starktoniga stavelser kan ha gjort deras
användning som metriskt svaga mindre stötande, liksom att den starkare
biton på slutstavelser — alltså relativ intensitetsutjämning — som
Hesselman (a. a. 55) anmärkt i mål med bibehållna korta
rotstavelser, bl. a. i finländskan. i någon mån kan ha mildrat inkongruensen
scgél. Denna anmärkning utgår naturligtvis liksom det i texten sagda
från den förutsättningen, att verserna varit avsedda att rytmiskt
skanderas, ej blott att teoretiskt motsvara schemats ordningsföljd av
långa och korta stavelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
