- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Trettonde årgången. 1913 /
309

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN SAPFJ SK A STROFEN I SVENSK VEKSKONST 309

som framgår av en jämförelse mellan det för den senare
meddelade schemat och det klassiska, säkerligen först och främst
den trokeiska andra takten, vidare troligen versavskärningens
flyttning från den horatianska platsen efter femte stavelsen,
till sist möjligen också rimmen. Under sådana omständigheter
är det väl inte gärna möjligt, att han i sin egen 1 som mera
trogen avsedda efterbildning skulle tillåtit sig den vida mer
ingripande förändringen att flytta daktylen från tredje till
första rummet, till på köpet utan att yttra ett ord till
försvar för en dylik åtgärd. Antagandet av ett dylikt schema
skulle dessutom i andra strofen leda till betoningen
kringhvärfdes; och över den i äldre nysvensk poesi så vanliga,
av Arvidi auktoriserade förläggningen av • huvudtonen i
kom-posita till senare leden uttalar Törner som bekant i samma
metriska arbete, där dessa strofer förekomma, den skarpaste
förkastelsedom2. Slutligen synes den i vilket fall som helst
nödvändiga skansionen av näst sista strofens senare del:
Capitolium sjelft, tyda på att den bakomliggande metriska
principen inte är den naturliga accenten. Detta strider heller
inte mot Törners allmänna metriska ståndpunkt.

Han kan visserligen i mångt och mycket betecknas som
en lärjunge till Lagerlöf3. Men han tror i motsats till denne4
på möjligheten att. på svenska framgångsrikt efterbilda
åtminstone vissa av de antika metra, och detta därför att han
har en annan mening än Lagerlöf om de svenska
kvantitetsförhållandena. I sin uppfattning av de moderna, på
intensitetsaccenten grundade versmåtten äro de överens. Lika litet
som Lagerlöf vill Törner höra talas om de till den
kvantite-rande metriken hörande termerna jamber och trokéer eller över

1 Törners författarskap synes framgå av följande ord omedelbart
efter stroferna: Sed Sapphica ante nos d-udum cecinit nobilis
Stiern-hielmius, cecinerunt alii (R 615, s. 111).

2 Se Sandwall, a. a., 81 ff.

8 A. a., 85; L. Wahlström i Samlaren 1900, 9.

4 Sandwall, a. a., 38; L. Wahlström, a. a., 16 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1913/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free