Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRITISKA STRÖVTÅGi
7
"ja ä för køtter", ett uttryck, som på grund av det lustiga
sammanträffandet fastnade i minnet1. Av dessa egenheter
inverkade på oss (mig) blott den förra. Jag minnes livligt ett
samtal mellan en yngre syster och mig, där jag genomgående
kallade henne vid förnamn, medan hon kallade mig du. De
nämnda barnen från folkskolan antogo, då de blevo större,
successivt ett språk, som mer närmade sig dels till ortens
dialekt, dels till riksspråk.
På prästgården fanns som inventarium ett gammalt par,
en ladugårdsgubbe och hans gumma. De voro inflyttade från
Tamster (Tamstorp) i Viste härad och behöllo ett par
egenheter, som av veko från ortens språk. Bäst minnes jag att
gumman hunde säga y, vilket icke är central västgötska: se
på höna, 8à ho st&r k lyr. I vissa nu icke utredbara fall
hade de a, det stockholmska ljudet i här. I en del fall sade
de gamla på västnordiskt sätt u, då ortsdialekten hade o, t. ex.
hu hon, samt i en del ord u- som prefix. Av hette (ibland),
åv, i orten å. Icke fullt lika säkert minnes jag, att r hade
fallit efter svarabhakti, alltså en störd hæst. Det gamla paret
hade bott i vår socken i många, många år; någon ändring
i deras uttal följde icke därav, åtminstone i dc nu behandlade
fallen.
Även inom familjen funnos dialektala motsättningar. Jag
minnes tyvärr inga detaljer av min mors språk; hon gick bort,
då jag var blott 10 år gammal. Jag har emellertid
anledning tro, att det var en central västgötsk prästgårdsdialekt,
något mer normaliserad än hos flertalet av hennes ståndssystrar,
av vilka många talade en starkt dialektfärgad svenska. Min
mor hade nämligen varit lärarinna, bl. a. i två
herrgårdsskolor, på Wærnska godset Stjärnsund i Dalarna och på Blom-
1 I allmänhet bygger denna uppsats, då ej mer än i en del fall
anteckningar föreligga, på sådana yttranden, som jag minnes expressis
verbis. Ljud beteckningen är i regeln MgrovM med beteckningen
halvfet. Kursiv avser noggrannare beteckning (landsmålsalfabetet). SA
snart någon för mig skönjbar möjlighet av minnesfel finnes, så
anmärkes detta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
