Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
ERLAND HJÄRNE
Sammanhanget väcker här alldeles avgjort misstanken,
att man inte alls har att göra med lyte, ’fel’, utan med ett
ord, som på något sätt sammanhänger med fsv. liter, färg’.
Detta skulle ju också passa bra på det föregående stället.
Ljudhistoriskt möta emellertid vissa svårigheter, om man
här vill anta en direkt utveckling ur en fsv. form.
Pluralformen Uti med bortfallet r är visserligen belagd i östgötska
medeltidstexter (se Söderwall); i ä. nsv. torde dylika former
dock vara sällsynta1, även om man just hos Forsius anträffar
ytterligare några (Gudz doma B ij, s. 2 r. 6; Barn och Mågha
B ij, s. 2 r. 9; Hwsfolk och Sivenna, B ij, s. 2 r. *24; hans
doma B iij, r. 18). Värre är det med rotstavelsens vokal.
Fsv. former med y äro visserligen uppvisade (Söderwall).
Men även om man skulle våga anta, att här är fråga om
verklig labialisering och ej blotta skrivformer, så äro former
med kort y eller i + kort konsonant lika otänkbara i svenskt
riksspråk på Forsius’ tid på grund av den redan i y. fsv.
försiggångna utvecklingen y > ø och i > ë i denna ställning.2
Saken hjälps inte med en hänvisning till Forsius’
östsvenska dialekt, ty av denna företer dikten knappast några spår,
åtminstone inga säkra, framför allt inga tecken till
kortsta-vighet. Rimmen (niuta och syta) peka f. ö. süarast på en
form med
Nu har emellertid J. Paludan uppvisat4, att Forsius’
1 Jfr dock Vendell, Språket i Peder Swarts krönika, 45:
Hellquist, Studier i 1600-talets svenska, 130.
2 Synonymorum libellus (1587) har, som man kunde vänta, de uppsv.
formerna lett, letta o. s. v. Men Lincopensen (1640) har let (under color).
3 y och y (men knappast i och y) skulle dock möjl. kunna
rimma (jfr Lindroth, Stiernhielms Hercules, 272 n. 1).
4 Samlaren 1897, 91 ff. (uppmärksammat i de litt.-hist. anm. hos
Noreen-Meyer, a. a., 240). — I historiken efter det Sthlm 1901 utgivna
nytrycket av 1662 års Bonde-Practica uppger H. Bosman, att Forsius’
Speculum vitæ humanæ, som finnes avtryckt i denna bok, är en
bearbetning av en så benämnd skrift av Rodericus Zamorensis (spansk
biskop f. 1404 † 1470, se exempelvis Jöcher, Gelehrten-Lexicon un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
