Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII) LÄSNINGEN AV FOUSIUS’ SPECULUM V1TÆ HUMAKÆ 33
Nar thu sckiffter lydh med När tu skiffter tin hyy1. Låt
vara, att han här kan ha haft hjälp av den latinska
parallellrubriken Mutatio coloris, så bör han i alla fall härigenom ha
fått betydelsen av ordet lydh så pass klar för sig, att det
måste inverkat på hans uppfattning av de båda föregående
ställena. Mång behöver naturligtvis inte vara plur. neutr.
utan kan förklaras som metriskt motiverad apokopering2.
Lyte torde således böra uppfattas som en svår danism
men inte som semasiologiskt översättningsfel.
S. 78 r. 24, 25:
Til ting och stämpna wil iagh at gå
at trugha, snorka, binda och slå.
Snorka översättes här av utg. med ’trotsa’. Denna
be-tydölse torde dock inte vara så alldeles lämplig, om man
tänker på att den talande tydligen är en egenmäktig domare.
Detta framgår nämligen av att han i nästa ögonblick
förklarar: "Inte ens min allra bästa vän får något åtgjort i sin
rättssak3, utan att jag får duktiga mutor av honom". Ingen
De östsv. dial., 216, 220 f., 248 f.). Bergroth ger också några
exempel på att w i dessa ställningar — i den förra åtminstone såsom
reducerat — förekommer i uttalet hos personer även från andra
trakter i Finland. Det skulle kunna hända, att man i citatet här ovan
från nyländingen Forsius (ibland Helsingforsius, se S. o. S. XII, 63
u. 1) har att göra med ett tidigt motstycke till detta Runebergska rim.
Ibland kan det inträffa att Forsius i sin strävan att behålla de
danska rimvokalerna, får tag i ett helt annat svenskt ord, ehuru
någon gång med en betydelse, som ligger tämligen nära den danska
textens, t. ex. Noreen-Meyer, a. a., 80 r. 12, där rimordet byta,
’utdela’, motsvaras av det danska bydliæ, ’bjuda’ (Molbech, s. 171 r. 23).
1 Molbech, 172 r. 13; Forsius, B r. 11.
2 Jfr nedan s. 36 n. 3; Kock i Ark. f. nord. filol., ny följd, XXI, 22.
3 v. Friesens i S. o. B., VIII, 41 meddelade tolkning av orden
får någhot i saken boot (Noreen-Meyer, a. a., 78) överensstämmer med
Molbechs uppfattning av det danska faar noghet i saghæn bod.
Molbech anser möjligt, att part. av böe föreligger även s. 171 r. 20:
thct faar ieg næpt til siælen bood (Forsius: ty får iaqli näplig til siäloi
boot, Noreen-Meyer, a. a., SO r. 9).
Språk och Stil. XIV. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
