Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
YN<;VK LINOLA NDKR
e) Adverbialet står fore frågepronominet eller -adverbet
i en frågesats.
a. Ett frågeprononien med eller utan huvudord är
subjeki enligt typen:
Dt’ ros sens étounés quel desordre sVinpare?
Kacine.
På steget till en thron, hvem bür väl frukta...?
K. T. 179.
1 djupet af rart fall, hvad återstår? Att hämnas.
L. I, 43.
På stridens tummelplats hven» stadgar segrarns makt
O. II. 77.
Försedd med detta stöd
Hvem ginge icke trygg mot faror och mot död?
A. 1, 190.
Attributet är här sällan adverbialsplacerat: det hänför sig
till suhjékieii
D’Esther, d’Aman, qui le doit emporter?
Racine.
I labyrinters djup hvad vägar kunna nämnas,
Der ej en dristig Skald har ock sin kosa ställt
G. 31.
Och fick rent af Mmin hustru44 säga.
"Min lilla hustru!44 — för en man,
Hvad hrtgre sällhet tänkas kan?
L. II, 270
det hänför sig till ett substantiv i satsens predikatet!el:
D’un coeur qui faime,
Mon Dieu. qui peut troubler la paix?
Racine.
O Kärlek! / ditt ok, hvad hjerta blir ej träl!
A. II, 345.
Bland jordens största Verk dem sjelf hon ser försvinna.
Hvad ger dess svaghet skäl att hoppas undantag?
O. I, 127.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
