Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
YNGVE LING-LAKDEK
c) Ad v: let står före att.
Det är ej ofta man i fransk klassisk poesi påträffar så
tydliga motsvarigheter härtill som de sällsynta licenserna:
Vous n"en feriez que mieu.v de suivre mes lejons
Moliére.
le triste Agamemnon
Semble craindre à mes yeux de prononcer son nom.
Racine.
Och dessa konstruktioner torde på grund av sin ringa
frekvens icke ha påverkat svenskan. Men däremot liar en
sådan som denna kunnat göra det, där adv:let med en
poetisk licens står före sin inf.:
Appelez tout le peuple, et montrons-lui son roi:
Qu’il lui vienne en ses mains renouveler sa foi.
Racine.
Den sista raden måste man ju översätta: Låt det komma
"att" mellan hans händer ånyo avge sina trohetsbetygelser!
Men man har tydligen lika gärna supplerat ett "att" omedelbart
framför renouveler och fått följande: Låt det komma mellan
hans händer "att"–Även inflytelser från mer eller mindre
galliserade grannspråk till svenskan torde medverkat till att
akademikerna ansågo sig väl kunna nyttja denna poetiska
licens, icke blott någon gång utan överflödande ofta. Adverbialet
tycks ha sin förnämsta uppgift i att fylla kolon 1 i
alexan-drinschemat:
Du känner e.j det folk dig lyckan underlagt,
I fall du tror med hot att göra det försagdt.
L. I, 88.
Men tro ej åt ditt hopp att se dig öfverlemnas!
O. II, 128.
att för en älskad mö
De lärt med väpnad hand att segra eller dö.
A. I, 171.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
