Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄHRK BIDRAG
i ordet tunkar verkligen ingår en saramansättningsled bildad
av tunna. I västgötadialekter är ordet tunnekar mycket
vanligt och ligger nära till hands för var och en, som något
känner till den alltmer utdöende hembrygdskulturen. Ett
tunnekar är ett slags jättestor tratt, genom vilken man
"tunnar drickat", d. v. s. häller det på tunna. Jag anser
verkligen, att det unga paret saknade en för den tiden mycket
nödvändig hushållsartikel, om det inte ägde ett tunnekar.
Från denna synpunkt vore en kagge mindre nödvändig: det
fanns ju redan "öhlfat samt Tunnor".
Ar då sammansättningen av substantivet eller verbet
tunna och kar till tunkar så omöjlig? Stiernhielm var
uppsvensk, och i uppsvenskan äro ju sammansättningar utan
bindevokal rätt vanliga. Se Hesselmans förut citerade
uppsats \ sid. 289, där sammansättningar som ögnlaat, aapspel,
hiertblod in. fi. anföras. Då bör tydligen
sammansättningsleden t un- i st. f. tunne hos samme författare icke förvåna.
Och att den senare sammansättningsleden är subst, kar öcli
ej deminutivsuffix + pluraläridelse (tun-k-ar) stödes
ytterligare av handskriften 13, som har txm-kaar.
Johan Götlind.
1 Undertecknad har först efter ovanstAende reflexioner fått tag
i Hesselmans uppsats, som i fråga om tunkar rent språkligt ger stöd
At, vad jag från mera kulturhistorisk synpunkt kommit till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
