Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
JULIUS SWENNING
"i den relativt oakcentuerade senare kompositionsleden"
övergått till gg, liksom k i sådant fall blivit gh (g) i t. ex.
piga av ä. pika i sammansättningar som barntjänste-piga o. d.
I Ark. 28 a. st. söker K. stödja denna sin uppfattning
med ett bornholmskt arribikka vid sidan av ett arribigga,
hämtade från Espersen Bornholmsk ordbog. I arribikka skulle
ljudskicket hos "ett i målet fordom brukligt simplex bikka ’hynda’
föreligga eller ev. kk bero på en tidigare fakultativ
akcentu-ering med fortis på senare sammansättningsleden, medan
arribigga vore den regelrätta utvecklingen av ett ä.
*argh-bikkia med fortis på första leden.
Anknytningen till bikkia ’hynda’ torde i allmänhet ha haft
sympatier bland språkmännen. Svårigheterna ifråga om ordets
ljudskick ha visserligen kommit de flesta att intaga en
reserverad ståndpunkt till densamma. Ingen torde ha känt sig
övertygad av Brates försök att förklara gg ur ä. kk, och Kocks
ljudlag kk> gg i icke huvudtonig ställning har ju varit långt
ifrån bevisad. I brist på bättre ha emellertid många hållit
sig till Kocks förklaring, som t. ex. accepterats av Tamm i
hans Etymol. sv. ordb. och synes alternativt godtagas i SAO.
Svårigheterna med ljudskicket i den
Rydqvist-Rietz-Kock-ska teorien ha dock ansetts allvarliga nog för att berättiga
till andra tolkningsförsök.
I Sv. Landsm. 11: 3 s. 65 träffas hos Saxén en av
Lidén framställd etymologi av bigga, enligt vilken "bigga står
för -bæggia (jfr tvæggia i annat-tviggia o. d.), som är fem.
till bagge ’gumse, argsint person’".
Lidéns förklaring, som antagits av Saxén a. st., har ur
ljudhistorisk synpunkt haft förutsättningar att vinna anhängare.
Den har också fått plats i Noreen Aschw. gr. § 102, 2 samt
såsom alternativ även i SAO. Men den har sin mycket svaga
sida, nämligen betydelsen. Man måste väl obetingat instämma
i Kocks kritik av den Lidénska teorien i Ark. 28 s. 169 f.,
då han anser, att "ett kompositum av den art som *argh-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
