Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYS V. ARGBIGGA OCH BESLÄKTADE UTTRYCK
99
bæggia ’en arg tacka (ett argt får)’ vore mycket underligt,
eftersom tackorna äro ytterst fromma djur".
Att undvika såväl ljudskickets Scylla som betydelsens
Charybdis har varit Wigforss’ fasta föresats, då han i sitt
arbete S. Hallands folkmål s. 29 ff. gått till en förklaring av
det besvärliga bigga. Han kan också sägas ha lyckats häruti.
Vad ljudskicket angår, är ju intet som helst att invända emot
hans härledning av bigga, eller mera direkt av dess
dialektiska maskulina motsvarighet bigge, ur ett lågtyskt bigge ’ferkel’.
Och även i fråga om betydelsen torde ingen allvarlig invändning
kunna göras, då ju svin kunna lägga i dagen en synnerlig
argsinthet, vilket, såsom Wigforss påpekar, väl inte minst var
förhållandet med de gamla ållonsvinen.
Men den stora frågan blir, om Wigforss verkligen träffat
det rätta och icke blott funnit en bedräglig skenlösning.
Såsom han själv påpekar s. 32, står icke ett enkelt bigge
med betydelsen ’svin’ att finna på nordiskt språkområde.
Detta måste ovillkorligen vara ägnat att väcka de största
betänkligheter. Det synes ju rimligt, att ordet från lågtyska
dialekter inlånats med sin ursprungliga betydelse ’svin, gris*
för att sedan erhålla en sekundärbetydelse ’argsint varelse’.
Mer än besynnerligt vore då, om det enkla ordet med sin
primära betydelse alldeles och överallt skulle ha kommit ur
bruk. Wigforss har också själv insett denna svårighet och
alternativt antytt en annan förklaring, utgående från ett nord.
bigge "nybildat till bagge med samma betydelse av något
runt och klumpigt, djur eller människa" ("jämför t. ex.
etterpåse").
Av det föregående torde framgå, att samtliga hittills
gjorda försök att förklara rspr. argbigga och därmed
sammanhängande dialektord som bigge, bigg ha visat sig mindre
tillfredsställande. En mera detaljerad kritik av dem torde icke
vara av nöden. Vad särskilt beträffar härledningen ur äldre
bikkia kan jag för en sådan hänvisa till Wigforss a. st., där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
