Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
JULIUS SW15NNING
ohållbarheten av Kocks förklaring utförligt och tydligt
uppvisas. Jag går för övrigt till en egen granskning av frågan.
Det har förundrat mig, då jag sökt komma till rätta med
problemet argbigga, att diskussionen hittills hållit sig så
ensidigt till detta ord och rört sig med så ringa material.
Litet efterforskningar, särskilt en blick i Rietz* dialektlexikon,
borde ha visat, att ordet argbigga icke är något i sitt slag
ensamstående uttryck i nordiska munarter. Tvärtom finnes
en sådan skiftande mångfald av benämningar för argsint
person, att man på sitt sätt skulle kunna tillämpa det gamla
ordspråket: Kärt barn har många namn.
För att kunna bringa frågan på ett bredare och ev. på
ett annat plan än det, på vilket den hittills hållits, har
jag, i synnerhet från Rietz, samlat en del sådana
benämningar av intresse och framlägger dem här nedan. Till en
slutgiltig lösning av problemet tror jag mig ingalunda därigenom
komma. Jag måste till och med starkt betvivla, att en sådan
skall kunna ernås. Men jag tror mig åtminstone på så sätt
kunna finna andra förklaringsmöjligheter än de hittills anlitade
och på samma gång visa, att problemet kan vara betydligt
mera invecklat än man eljes tänkt sig.
Då det enligt min mening är av synnerlig vikt, ätt vi
söka tränga fram till själva betydelsen av roten bigg i bigga,
bigge, ordnar jag, där så kan ske, mitt material just med
hänsyn till resp. ordrötters ursprungligare betydelse 1. Vi skola
därigenom bliva i stånd till att överblicka de olika
idéassociationer, som anlitats vid skapandet av benämningar för
argsint person, vilket ju bör bliva av värde i vårt sökande efter
grundbetydelsen i bigg.
Alltså uppställa vi följande grupper2:
1 I sammansättningar blir det härvidlag alltid fråga om andra
leden. Den första leden är i allmänhet fullt klar till sin betydelse
och erbjuder för vår fråga blott ett mera indirekt intresse.
2 Där ej annorlunda påpekas, äro orden hämtade från Rietz’
Dialektlexikon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
