Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 JULIUS SWENNING
illvitting m. elak människa Smål.
arge-brita f. argsint fruntimmer S. Skå.1
argsibba f. trög, dum och elak kvinna Söderm.2
blärulk bl. a. sticken människa S. Sk&.3
En blick på det sålunda ordnade materialet ger genast
vid handen, att rätt skilda språkliga resurser anlitats och att
varjehanda idéassociationer tillgripits för att skapa
uttrycksfulla benämningar på argsinta personer, män och kvinnor,
isynnerhet de senare.
Då det är vårt mål att finna de så att säga förlorade
idéassociationerna i det fall vi upptagit till behandling, nämligen
det under a) ovan, i rspr. företrätt av ordet argbigga, synes
det mig vara i sin ordning, att vi allra först rikta vår
uppmärksamhet på de klara associations fallen och se till, om
och var vi möjligen skulle kunna finna en plats även för
det etymologiskt dunkla bigg[e) bigga.
Om vi tillsvidare bortse från Axehiälms nära
trehundraåriga tolkning av argbigga ("vtaf pigg den såm sticker"), har
man hittills ovillkorligen velat finna ett djurnamn i -bigga:
resp. bikkia ’hynda’, *bæggia ’tacka’, bigge Terkel’.
Låtom oss då se på den grupp ovan, som skulle styrka
en sådan förmodan, gruppen c). Här finna vi endast det
västgötska etterbagge med tydlig eller sannolik anknytning
till djur namn. Huruvida den även är ursprunglig, kan, såsom
vi nedan skola se, till en viss grad anses tvivelaktigt. De
övriga under c) upptagna fallen, akibeda och adtdrbase, torde
ha föga vitsord. Den senare sammansättningen kan vara helt
ung. Då Wigforss i densamma söker en betydelseparallell till
sitt aiddtibtfra med ett bigge ’svin’ i senare leden, förutsätter
detta, att adtdrbase skulle gå tillbaka till den tid, då ordet
basse verkligen hade betydelsen av vildsvin. Men detta får
väl anses högeligen ovisst. Det synes mera antagligt, att
sammansättningen bildats med ett basse i den betydelse det
1 Jfr illskberia under b) och noten till detta.
2 Dial. sibba sebba ’söla, vara drummelaktig’.; sebbe m. ’sölare’.
8 Närmast till blära i sej ’dricka glupskt’ [jfr blä(d)ra ’blåsa’] och
ulk ’slyngel’. Se vidare Rietz s. 42 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
