Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
JULIUS SWENNING
I senare fallet finnas visserligen åtskilliga andra
möjligheter än den ovan utförligt behandlade, enligt vilken bigg(e), -a
skulle ha utgått från pigg (ev. från hilla). Det skulle nästan
bli för vidlyftigt att dryfta alla sådana, men ett par må påpekas.
Vi skulle kunna tänka oss som utgångspunkt bagge, dock
icke gärna i dess egenskap av djurnamn utan snarare i dess
ursprungligare betydelse av ’påse, pung’ (jfr isl. bagge ’påse,
sack’ och se Tamm Et. Ordb. s. 20, v. Friesen Mediagem.
s. 97 ff.). Ett etterbagge ’etterfylld påse, pung’ vore ju då
fullständigt liktydigt med etterbilla (so ovan). Genom
påverkan av etterpigg, etterbilla och andra kunde detta ettei*bagge
så ha ombildats till etterbigge1.
Eller låtom oss utgå från den av Rydqvist och Rietz
framställda och av Kock försvarade etymologien och antaga
ett ursprungligt bikk(i)a. Genom påverkan av piggy vigg(e)l,
bagge kan detta ha blivit bigga, låt vara att saken i detta
fall är mera tvivelaktig2. Andra ev. möjligheter att förtiga.
Det synes mig alltså, såsom man kan förstå, vara ett
tämligen lönlöst göra att i fallet argbigga gå på jakt efter
det fullt oomtvistliga ursprunget, utan vi måste resignera
inför tanken att hålla till godo med mer eller mindre sannolika
hypoteser. Detsamma gäller kanske även om den dunkla
roten birr i grupp b) ovan.
Sökandet efter effekt i uttrycket har vållat alltför mycken
förbistring bland benämningarna för argsint person. Och dessa
1 Här må påpekas, att den Lidénska etymologien skulle kunna
försvaras efter en viss modifikation. Om vi nämligen tänka oss ett
*bæggia i bet. ’påse, pung’ såsom fem. motsvarighet till bagge i samma
betydelse, så skulle ju ett ä. *etterbæggia > etterbigga till sin urspr,
betyd, ha varit likställt med bildningarna etterbilla, etterpåse o. dyl.
2 Den största betänkligheten emot denna möjlighet ör kanske
den, att på eg. svenskt område inga former med kk blivit bevarade,
vilket man dock skulle väntat, om verkligen bigga utgått från bikk(i)a.
Det bornholmska arribikka vid sidan av arribigga kan knappast anses
ha vitsord. Dels är det enl. Wigforss s. 29 ff. låneord (från skånska
mål?), dels råder även eljes en växling mellan gg och kk i
bornholmskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
