- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjortonde årgången. 1914 /
114

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

JULIUS 8WENNINC.

grupperna e), g) och h) ovan, dvs. sådana, enligt vilka den
argsinte liknas vid något vasst, stickande (pigg, tagg, gadd 1.
dyl.), på samma gång giftigt1, eller vid något med etter, gift
fyllt (pung, påse, blåsa 1. dyl.)2, eller — det sistnämnda
närstående — vid ett elakt utslag, fyllt med etter, gift (kvesa,
finne, böld 1. dyl.). Däremot förefaller det ganska ovisst, om
sådana beteckningar i någon egentlig omfattning anknutit sig
till namn på (ilskna) djur.

2. Beteckningarna för argsint person ha utan tvivel,
icke minst till följd av sin emfatiska natur, varit starkt
utsatta för ombildningar. I all synnerhet torde de ha påverkat
varandra, så att varjehanda begripliga eller obegripliga
kon-taminationsformer uppstått.

3. Om någon slutsats i anknytning till en granskning
av materialet och på grundvalen av det i 1 och 2 sagda skall
dragas angående ursprunget för argbigga, så är det snarast
den, att det är en kontamination av ursprungligare
beteckningar för argsint person, varvid i synnerhet
sammansättningarna med pigg och billa böra komma i åtanke. Ev. har,
såsom Axehiälm menat, pigg varit ursprungsformen. Dess p
har i så fall utbytts mot b genom inflytande från billa (ev.
också andra ord med börjande b), såvida icke möjligen b
spontant uppstått av py vare sig genom ljudlagsenlig
övergång mellan klingande ljud och i bitonig stavelse eller till
följd av ordets emfatiska karaktär, som bättre betjänats av
b Ån av p. I första leden är utan tvivel etter- det
ursprungliga; arg-, ilsk-, ond-, halt- o. a. äro helt säkert senare
varianter.

Härmed är vår uppgift egentligen slutförd, men innan
jag helt lämnar ämnet, tillåter jag mig att framföra ännu en

1 P& liknande grundtanke vilar kanske även det i grupp d)
anförda etterpese.

2 Det i grupp d) förekommande etternos är sannolikt besläktat
med de hithörande beteckningarna. "Nosen" är i detta fall behållare
för ettret, giftet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1914/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free