Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V Å R SA T SKO M M A T E R1N G
159
ning om. Skälen äro emellertid icke svåra att finna. För
deri som kommaterar så: man såg, att höet var inkört, och
att hästarna blivit utsläppta på ängen är en fullständig sats
tydligen en så karakteristisk bildning att den därför väl
förtjänar att avskiljas med komma. De som utelämna kommat
mellan de båda bisatserna resonnera säkerligen på detta sätt:
"De båda genom och samordnade att-satserna stå i samma
förhållande till huvudsatsen. Detta åskådliggöres bäst om
komma icke utsättes mellan dem." Att de icke på samma
sätt behandla två koordinerade huvudsatser som stå i samma
förhållande till en bisats, t. ex. när blåsten var för hård.
rodde två av dem, och den tredje sköt på vid akteråroma —
vilket man kunde vänta sig de skulle göra, särskilt som den
vid dylik satsbindning vanliga raka ordföljden i andra
huvudsatsen lätt framkallar vad Beckman med ett betecknande namn
kallat svävning — det beror utan tvivel därpå att två
huvudsatser synas dem stå så mycket högre i rang än två
bisatser att do väl förtjäna en skiljaktig behandling.
Denna "rangkommatering" har framkallat invändningar.
Så drar Palmgren i härnad mot metoden att i
kommateringsavseende behandla meningar som jag tror att själen är
odödlig\ jag hörde att hon sjöng annorlunda än jag tror på
själens odödlighet, jag hörde hennes sång. När predikatet icke
skiljes genom komma från sin bestämning i senare fallet
bör detta icke heller ske i det förra. Att objektet till hörde
i jag hörde att hon sjöng utgöres av en sats, i jag hörde
hennes sång av en del utav en sats kan icke rimligtvis göra
en olika behandling berättigad. Palmgrens invändning synes
mig alldeles befogad. Emellertid gör sig Palmgren själv så vitt
jag förstår skyldig till en "oegentlighet" liknande den han
kritiserar, då han sätter komma efter förställd underordnad
sats men utelämnar komma före efterställd sådan sats.
Visserligen anför han en del till försvar för den olika
kommateringen. Jag kan dock icke finna att han lämnat giltiga
skäl. Hans påstående att "en ganska märkbar paus" inträder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
