Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGFRID EHRLING
173"
snötäcket befintliga vitheten. En sådan vore emellertid
omöjlig, om vithet skulle betyda det att vara vit. Satsen innebure
då nämligen, att det, att vithet förefunnes i snötäcket, vore
utomordentligt. Av vad slag denna vithet vore, lämnades
däremot oavgjort. Det är alltså vår mening, att om kopulan
skall höra med till innehållet i ett substantiv, kan i
substantivet ingenting annat bestämmas än just kopulan. Att det
"fra et logisk synspunkt" skulle vara "ubetinget rigtigt" att
kalla vithet, skönhet, blindhet o. s. v. för verbalsubstantiver,
synes oss därför mer än tvivelaktigt.
I förhållandet vithet : vit ha vi nu iakttagit att språket
verkligen är mycket "fintmærkende" i sina distinktioner,
åtminstone när det gäller avledningar på adjektiver. Gäller
det däremot sammansättningar, tycks den logiska driften
med en gång slumra in. Det länder tydligen språket till
mycket ringa heder, att vi t. ex. å ena sidan kunna säga
törst men å andra sidan skönhetstörstande, å ena sidan glans
men å andra vitglänsande. Vi säga skägg, men brunskäggyvig,
bur men inburad, gräs men gräsbevuxen och gräsätande, hår
men rödhårig, dumhet men kodum, bläck men nedbläckadt
Egendomligt är vidare att vi säga varelse men osympatisk
och triangel men kvadratisk. I det sistnämnda fallet förhåller
sig substantivet till adjektivet som 3:5. I begreppet triangel
innefattas begreppen figur, tresidig och rätlinig, medan i
kvadratisk inneslutas beståndsdelarna figur, fyrsidig, rätlinig,
rätvinklig, liksidig.
Mellan ytterpunkterna på Jespersens skala finns det "ord,
der godt kan bruges på begge måder". Skall det ligga
någon mening i ett sådant uttalande, måste det betyda, att
det finnes innehåll, som utan att förlora sin identitet kunna
iklädas såväl substantivisk som adjektivisk form. Ett sådant
begrepp är enl. J. bl. a. filosof. Vi slå då fast, att filosof
och filosofisk äro precis lika speciella och betyda precis
detsamma. I annat fall vore det ju meningslöst att tala om
begrepp, som kunde uttryckas "på begge måder". Vore bety-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
