- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjortonde årgången. 1914 /
214

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

214

SIGFRID HHRLINC*

träder alltså som preciserande föreställning till tanken på en
tills vidare okänd person, vilken till slut avslöjar sig som
Karl. Det grammatiska subjektet utgöres då tydligen av
denne, om vilken det utsäges två ting: dels att han äger
boken och dels att han är Karl. Då han nu i meningen
endast blivit betecknad med ordet Karl, utgöres det
grammatiska subjektet just av detta ord, vilket usuellt betyder
person överhuvud, det logiska subjektet, och ockasionellt denne
bestämde person, det logiska predikatet.

Även i den av Noreen behandlade meningen barnet skriker
utgöres subjektet av det först tänkta. Noreen utvecklar om

om denna följande: "När–modern förskräckt rusar hän-

emot barnkammaren, tillropande sin man barnet skriker!’,
så torde hon mena ’det som frambringar det skrik, vi nyss
hörde, och som du antog härröra från en katt, är — vårt barn!’
och då är skriker tydligen psykologiskt subjekt, det givna,
och barnet är psykologiskt predikat; men icke kunna vi kalla
barnet för predikat resp. skriker för subjekt i grammatisk
bemärkelse" (V, 157). Betyder emellertid meningen i
enlighet med Noreens uppfattning, utgöres ju icke det givna av
skriker utan av det som frambringar detta skrik etc. och det
är om detta, det utsäges, att det är barnet. Barnet är alltså
det givna, ehuru det till en början blott är känt som
ljudkälla.

Innan vi nedlägga pennan, vilja vi med några ord
beröra förhållandet mellan vad Noreen kallar predikativ och
adjunktiv konnexion eller förbindelser sådana som rosen blommar
och den blommande rosen. Den predikativa konnexionen anger
enligt Noreen "en skeende dvs. (i den talandes själ) just
försiggående, förknippning av en principal och en accessorisk
glosa. Den principala glosan är här närmast ett
determi-nandum, som först genom den accessoriska glosans tillträdande
blir ett determinatum". "Predikationens resultat och
språkliga uttryck är — — — en åtminstone semologiskt sett —
men ofta eller oftast även morfologiskt — tvåledad mening"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:18:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1914/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free